1.
(H).
Colada, accion de lavar.
"Par ext., action de laver le linge au ruisseau"
H, que cita a Oihenart.
v. BOKATA-LATSA.
Eztoela latsara gatzez duena oinzolara.
"N'aille à laver la lessive qui a les pieds faits de sel"
.
O Pr 166.
2.
"
Latsa (Lc, BNc), lejía"
A.
BOKATA-LATSA
(bükhata-l. S ap. Lrq). Colada. "Battage de la lessive" Lrq.
Herriko jende handien azturak, ahuleziak, ithaxurak deusek ez ditu boketa latsa batek bezain agerian ezartzen.
JE Bur 36.
Boketa-latsera edo baxera garbitzera.
Barb Sup VII.
LATSA-HARRI (S; VocBN, Gèze, Dv, H),
LATSARRI (L, BN, S).
Ref.: A y Lh (latsarri); Lrq.
a)
"Pierre plate sur laquelle on bat, savonne, etc., le linge que l'on lave" H. "Piedra de lavadero" A.
Latsari onari eztakidio falta latsarri. "La pierre pour y battre la lexive". O Pr 639. [Ithurriak] hunaindiko buruan badauzka lerroan bortz latsa-harri gaitzak. JE Bur 35. [Mahi-gaina] huts-hutsa, latsaarri bat bezain berdina. JE Ber 69. Iturrian eta lats-harrian emaztek ere aipu zituzten haren ele [...] biperdunak. Lf ELit 48. Txabolaz beste aldeko puntan [...] iturrittoa eta latsa-harria zauden. Osk Kurl 75.
v. tbn. Eskual 7-1-1910, 2. Herr 4-12-1958, 4. Lats-harri: Afruntua (1897) (ap. DRA). Herr 29-12-1966, 4.
b)
"Latsarri (BN-baig), piedra para golpear y desgranar el trigo" A.
LATSA-HARRIETA.
"Latsa-harrieta ou latsa-toki, lavoir pour laver le linge" Dv.
LATSA-LEKU.
Lavadero. v. latsategi.
Manatua izan da latsa-lekuaren apaintzea zubiaren egileer berer. [...] Ezin gehiago pollita izanen da bere bortz latsa-harri legunekin.
Eskual 7-1-1910, 2.
LATSA-MAHAI.
"Batte, maillet de lavandière, [...] latsa-mahain" T-L.
LATSAN
(BN ap. A; Dv). "Latsan aritzea, laver le linge au ruisseau, au lavoir" Dv. "Latsan ari izan niz (BN-baig), me he ocupado en lavar" A. "(BN), lavando" A Morf 361.
Erreka bazter guzietan latsan ari dira gaixo emazte hoik, lurreraino belaunikatuak.
Herr 24-12-1959, 1.
Bokata latsan ari zira, andere aurena? (Sal).A CPV 852.
LATSA-TOKI (Dv, T-L).
"Lavoir, latsa-harri, latsatoki" T-L. v. LATSA-HARRIETA.