I.
(Sust.).
1.
(
AN, L, B, BN, S, R-uzt; SP,
Urt I 192,
H),
matxarda (
S; Gèze→Dv,
H),
matxardi (
S)
Ref.:
A (matxarde, matxarda);
Lh (matxarro);
Izeta BHizt2
.
Apoyo en forma de horca.
"Puntal para sostener ramas abatidas"
A.
"Horquilla colocada para sostener las ramas repletas de frutos. Sagarrondo orri matxardia patu diogu
"
Izeta BHizt2.
Barrika oraino matxarde lodi eta azkar batzuen puntan ikusten ez baduzu.
Zerb Metsiko 253.
"Fulcrum"
SP.
2.
(Urt Gram 24→A).
Tenedor.
"Fourchette, matxardea
"
Urt Gram 24 (reemplazado por sarfurtxa).
3.
(
G, AN-5vill, B, S),
matxarda (
V-gip, G-goi-to-bet),
motxarde (
Aq 294
(G, AN)),
motxarda (
-ia det., V-gip)
Ref.:
A (matxarde, matxarda)
; Urkia EEs 1930, 48; Lrq; Arin AEF 1960, 73; Iz To (matxarda), UrrAnz (motxardia); Zt.
"Horquilla o tenacilla de palo con que se desgrana el erizo de castaña"
Aq 294.
"
Matxarde, matxarda, tenazas para coger o recoger erizos de castañas (no para abrir)"
Zt (comunicación personal).
Matxardea.
Izt C 232 (en una lista de utensilios).
Mozkor bat ikusi det / kañu-pian sartzen, / beste bat illargiyai / matxardakin eltzen.
Xe 130.
Lakatz-biltzeko matxarda (bi-ortzekoa) dizu / Garazik etxean âztu.
Or Eus 74.
Gaztain-urtume urtxilarekin / egiten dio matxarda.
Ib. 76.
Artu zaku zar bana burutik bera, igitaia bere kirtenean, zato bat barrukoz kanpora ongi lotua, otez eskuak ez zulatzearren, matxarde ta soka.
Ataño
TxanKan
72.
[Gaztaña] batzuk sardaiarekin botatzen; besteak matxardearekin zestotara biltzen.
Albeniz 18.
"
Matxarda baño areago jarduten da (G-azp)"
Gte Erd 291 (junto a berriketari, berritsu, eleketari izan, de otras zonas).
Cf. infra II (2).
4.
(H),
motxarde (Aq 293 (AN)).
Horquilla.
Cf. VocNav s.v. macharde.
Sarde edo matxarde hoik raketaren pareko tresna batzuk ziren.
Herr 5-9-1957, 3.
5.
(BN-arb-ad; Dv, A),
matxarda,,
matxarre (AN-erro, Ae),
matxarra (H)
Ref.:
A Aezk 296; JMB AEF 1926, 16; EI 385; CEEN 1971, 350.
"Parrilla de mano en que se cuecen las tortas de maíz"
A.
Cf. VocNav: "Machadre, utensilio de cocina para tostar el talo o torta de maíz (Garralda, Aezcoa)". v. 1 matxarro.
Erropa-maia kuperrezko matxardarekin.
Ol Ex 35, 16 (Dv krisel, Ur erreja, Ker ondope, Bibl y BiblE sare).
Kuperrezko matxarde bat sare irudiz.
Ib. 27,4.
6.
"Partie courte et fourchue du brancard d'une charrette"
H.
7.
matxarda (G-nav).
"Tronco con muescas para subir a árboles"
Ond Bac.
Cf. VocNav: "Macharda: escalera rústica hecha con un tronco delgado y clavijas laterales. Se usa comúnmente para subir a los árboles y colocar los cimbeles en la caza de palomas (Barranca)".
8.
Tenazas.
Labezolan zegoen zama jo ta zatitu zuten, ta matxardakiñ artu ta urak zarabilen gabi edo mailu azpian sartu.
Lh Yol 12.
Matxarda bat eskuan artu ta sutan goritzen daukan karaitz potor bati eltzen dio.
ZArg 1958, 174.
II.
(Adj.).
1.
(
VocBN
A; Gèze).
"Fourchu"
VocBN y Gèze.
"Ahorquillado"
A.
2.
matxarda (G-goi-azp-to ap. A),
motxarda (
-ia det, V-gip ap. Iz UrrAnz
).
"Lenguaraz, criticona"
A.
"La mujer ligera, dura y charlatana"
Iz UrrAnz.
Gizonezkoak, egia, zerbait / askatasun-zale gera, / baña, andretxo, zerorri ere / matxarda samarra zera.
Olea 46.
3.
matxarda (G-goi).
"Mujer pegajosa, en el sentido de fácil en echar la mano y agarrar o tocar al hombre"
Gketx Loiola.
4.
motxarda
(V-gip). "Dícese de las niñas revoltosas y de carácter. Nungua da neskatilla motxarda belendriñ au?" Elexp Berg.