Tr. La forma ertxi se documenta en textos alto-navarros meridionales (irtxi en un texto de Goñi del s. XVIII, FLV 1988, 117); tbn. aparece con palatal en algunos ejs. de Duhalde y Jauretche. En Leiçarraga se da una diferenciación entre las formas verbales, sin aspiración inicial (ertsi, erts, erste- ) y la del adj. (hersi, con sibilante siempre fricativa, frente a la siempre africada del verbo). Para sust. vbal. ertxitze en Beriayn y otros textos alto-navarros, v. hertsitu . En DFrec hay 82 ejs. (uno sept.) de hertsi, y 3, sept., de hertxi .
sense-1
I .(Vb.).
azpiadiera-1.1
1.
(e-AN-ulz, L, BN, S; SP, Lar, Añ, VocBN, Dv, H; -rs-R-uzt, S; Lar),
hertxi (AN-ulz-mer; h- Dv),
ertzi,
irtxiRef.:
A(ertsi, hersi);
Bon-Ond 158;
IzR 289;
Ulz(ukubíllua, értxi)
. Cerrar.En AxN se explica zerraturik (405) por ertsirik. v. hetsi, itxi. Tr. Documentado al Norte desde Dechepare; al Sur se encuentra, además de en textos navarros (incluido Mendiburu, que gralmente. adjunta un sinónimo), en Iturriaga y algunos autores del s. XX; entre los septentrionales, por el contrario, su uso disminuye notablemente desde mediados del XIX.
Begiak ertsi ukhan dituzté. LçMt 13, 15 (Dv, Samper (h)ertsi; He zarratu, TB, Echn (h)etsi, Ur, Arriand, Or, Ker, IBk, IBe itxi, Ip, SalabBN, Hual zerratu).
Gure ahoa hersten duk. EZMan I 45.
Salbatzaillearen Arka hersia. Harb 106.
Badarabiltza zerbaiti lothu nahiz eskuak, hersteintu. Ax 598 (V 385).
Edukan eure athea hersirik. OPr 573.
Athe bat ene ezpainei hekin hersteko. SPPhil 363.
Halako solasari atheak hertsteagatik. ES 196.
Hertsatzigun gure sensuen atheak. Ch III 1, 1.
Eman darotzut zure aitziñean athe bat idekia, zeiña nihork ezin hers baidezake. HeApoc 3, 8.
Itsi-ertsi zituen eremutar gazteak bere begiak. MbIArg I 281.
Iduki dituk, hanbat denboraz, hire begiak hertsiak argiari. Lg II 221.
Alá zerúko iturría / zegóna guk ertxirík. LEKop 142.
Hertsi nitijan hiretzat ifernuko atheak. Dh 148.
Esker gabetasunak hersten ditu bihotzak, ezagutzak zabal arazten. MarIl 36.
Bere athea hersirik. ArchFab 213.
Huna non Jaunak hertsi nauen, ez amatzekotzat. "Conclusit"
.DvGen 16, 2 (Bibl hetsi).
Erskigun atariak ongi.
ErroSerm
267.
Hersi nahi dü ifernia. UNLilia 12.
Leioa beti ertsia zegoen. AArdi 89.
Erts-ezin zauria / odolezko iduri. "Que no se cerrará nunca"
.LdiBB 78.
Goiko zuloa arkoskoz ertsi. OrEus 81.
Ezpaiñak ertsi dizkie. ZaitSof 136.
Kafetxe guziak engoitik hertsirik zeuden. MdePr 162.
Bere begi ertsietan (itxietan). EtxdeJJ 261.
Jauzian atea hertsirik. ZerbAzk 95.
Ez baidu liburua ertzi. (Sal). AEF 1955, 22.
Iturriak bere, ertsi edo sarratu egin zituela. ErkiagArran 143.
Liburu guztiak hertsi ziralarik. OskKurl 168.
Mingain latzak eztarri aunditua ersten dio. IbiñVirgil 104.
Aberatsentzat ateak zabal, hertsi pobrearendako. XaOdol 174.
v. tbn.
Prot 66. Jaur 179. GMant Goi 22. Arti Ipuin 78.
azpiadiera-1.1.1
(Lar, VocBN, Dv, H). Encerrar; cercar, rodear."Clôturer"VocBN.
Mundu oro iarriren da bi lekutan hersirik: / Glorian ezpa Ifernuian; ezta eskapatzerik. E 51.
Ezen Iainkoak ertsi ukhan ditu guziak desobedienziatan. "Enclos"
.LçRom 11, 32 (Dv hertsi; TB hetsi, Bibl gakotu).
Badut esperanza han [zeruan] herzeko. (Interpr?). Hm 214.
Ertsia dago sagardia. MbIArg I 383.
Pedroren ontzia / badago ertsia / arroka tartean. ItFab 203.
Larre baten hersteko ahal ttipia duenak. DvLab 335.
Zure etsaiak arresiz inguratu, ertsi, alde guzietatik estutu egingo zaituztena. IrYKBiz 378.
Inguruka ala ertsi oi dute [basurdea]. OrEus 397.
Arrizko espetxean ertsi zunean. ZaitSof 188.
Zure iri guzietan ertsiko zaitu. OlDeut 28, 52 (Ker inguratu).
Burua ere ertsia baitute beren espezialidadeaz. VillJaink 68.
Gure oea loretan, / leoi-aitzuloz bilbil ertsia. GaztMusIx 189 (Onaind ib. 207 esia).
Etxebarnean ertsita. IbiñVirgil 110.
azpiadiera-1.1.1.1
Koskak, elkar billatuz, ertsi diranean."Forman cercado." OrEus 275.
azpiadiera-1.2
2.(Ht VocGr, Lar, Añ, H, A; -rs- Lar, Añ, Gèze), ertxi.Apretar; estrechar, angostar."Serrer, herstea
"HtVocGr 423.
v. herstu. Gero arzen du zinta zeñes ertxitzen baitu gerria. BerTrat 11r (<erci-> seguramente errata por erchi-; para la forma de sust. vbal., cf. ib. 10v janzitzen, 29r jarritzen
).
Xar bat zinduen iauntzi, / eta soka puska batez / zeure gerrian hertsi. EZNoel 172.
Ongi estutu-ersi-prensatu ta bota ziola burutik bera esponjak zuen zikinkeri guzia. MbIArg I 129.
Suak ere [eskopet batean] ersi-estuturik arkitzen den aldian egiten duena. Ib. 255.
Eskua ertsi zion Medelek emazteari. AArdi 71.
azpiadiera-1.2.1
(Lar(+ -rs-), Gèze). Atar; sujetar."Anudar [...] korapilloz [...] ersi
"Lar.
"Agarrotar, atar con sogas la carga"Ib."Lier"Gèze.
Orduan da largaturen Sathan burdiñetarik, / Iesus Kristo hillez gero hertsi egonetarik. EZMan I 69.
Bear bezela sokaz ertsi ta presondegi batean itzaleratu du. LhYol 47.
Eskuekin eta lokarriekin ertsita eukiko duzunean. IbiñVirgil 115.
azpiadiera-1.2.2
(
-rs- Lar, Añ)."Afligir a otro"Lar.
Hersten duen etsaiaren kontra. HeGudu 163.
azpiadiera-1.2.3
(Lar; -rs-Lar, Añ). "Atosigar, dar demasiada prisa"Lar.
"Apurarle a uno"Ib. Ertsi-estutzen du [bekatari] hau kastigura baño len bere eskura naiez. MbIArg I 121.
azpiadiera-1.3
3.Obligar, constreñir.v. hertsatu. Naturalezak [...] ezin paira dezake nihork hura herts dezan. SPImit III 54, 2 (Mst hersatü, Ch zapatua, Ol ertsipenik).
Graziak darabillan arimak [...] nahi du garai dezaten, herts dezaten. Ch III 54, 3.
azpiadiera-1.4
4.(-rs- S ap. Lrq; Gèze).Vendar; curar. Kolpu horiek gero / hertsi behar die mementian. AstLas 25.
Hori düzü zauria, eztaitiana hers. Etch 110.
Gimon barbera lagün hartürik / Jin zen gure herstera. ChantP 318.
Eraman zian minaren hersteko lekiala. Const 26.
azpiadiera-1.5
5.Ligarse."(S), adherirse"A.
Ber botoaz Jinkoari hertsirik zela eta hartakoz zela ordartino egon ezkuntügabe. IpHil 66.
sense-2
II .(Part. en función de adj.).
azpiadiera-2.1
1.(B, L, BN, S, Sal; SP, Ht VocGr, Lar, Añ, VocBN, Dv, H; -rs- S, R; Volt 253, Lar, Añ, Lecl, Arch VocGr, Gèze), hertxi (AN-mer). Ref.: A (ertsi, ersi); Bon-Ond 155; Iz R 289, 306; Lrq (hersi); Satr VocP. Estrecho, angosto; apretado, justo. v. estu (II). Tr. Documentado en autores septentrionales y navarros desde Dechepare; se encuentra tbn. en Mendiburu, Cardaberaz y autores occidentales del s. XX.
Sar zaitezte bortha hersitik. LçMt 7, 13 (He, TB, Dv, SalabBN, Ip, Hual, Leon her(t)si; Ur, Echn, Ol, Or, Ker, IBk, IBe estu, Samper mear
).
Gorputza da arimaren presondegi hertsia. EZMan I 48.
Othoi gathea iduki diozozu hersia. EZMan II 37.
Itsaso zabala unzi hersi batean zerratzea lizateke. Harb 454.
Bide hertsia, meharra eta gaitza. Ax 483s (V 312; v. tbn. bide hertsia en Gç 168, He Mt 7, 13, Mst XV (-rs-), Lg II 149, Brtc 145, LE-Ir (3 ertxia), UskLiB 70 (-rs-), Jaur 202 (-rtx)).
Baitare gerri, hersiz, / orotako lehena. OPo 35.
Amarra hersiago batez loturik zaude zure eginbideari itxekitzeko. SPImit IV 5, 2 (Mst hersikiago tinkatü, Pi estuagoaz
).
Athe hertsitik. HeGudu 95.
Glorieko atari mear eta ertxitik. MurSerm 91.
Ango atea txit ertsia dala. CbEg II 133.
Zeiñ ertxia eta penosoa den zure goatzea!(Ibero, s. XIX). FLV 1988, 149.
Aspiz zabal, gaiñez luze eta hertsi zen. Gy 51.
Gorphutza galtzetan xizku hertsi batean bezala sarthua. HbEgia 29.
Xerrenda nabar eta hertsiak. ElzbPAd 1.
Bi Ameriken erdian den lur zerrenga hertsi eta luze bati. HUZez 44.
Hiri ttipi batek daukan eremu hertsian. JEBur 48.
Karrika hertsi eta etxe zaharren moldean. StPierre 39.
Arau-billur ertsiagoz lotu zera. OrImit IV 5, 2.
Athe demuntre horiek ez balire hoin hertsiak!BarbSup 21.
Neure astoa bizkar hertsi. Ox 134.
Kopeta hertsi baten azpian, bi begi ttipi nunbeit gordeak. ZerbMetsiko 251.
Hertsiago dakarrazu uztarria. LeonImit IV 5, 2.
Matel-ezurrak hertsiak. Zub 47.
Ezin gehiago egonez bere gorputz hertsian. Iratz 156.
Soineko hertsi, laukitu bat. MdePr 106.
Estrata hertsiak. ArtiMaldanB 199.
Bere ezpain mehe eta kopeta hertsiarekin. JEtchep 91.
Luzeak, ertsiak [ibilgoak]. GandElorri 78.
Barruti ertsi batean lan egiten ari den jakintsua. VillJaink 35.
Bere hiru barne hertsiekin.ArdoySFran 238.
Hemen bazterrak hertsi eta xuhur eta harritsu baitira, edo konkorrak xutak eta malkarrak. LarreArtzainE 78.
Kultura horrek izan ditzakeen muga hertsiak. MIH 85.
v. tbn. Volt 144. INav 135. Dv Lab 292. Laph 136. Elsb Fram 172. Xa Odol 294. Lf in Casve SGrazi 15.
azpiadiera-2.1.1
(Lar, Dv, H; -rs- S ap. Lrq; Lar, Añ, H, A). Estricto; (referido a personas) estricto, severo. "Urgente, premiazko, bearrezkoa, estua, ersia" Lar. "Premioso" Ib. "Ersi [...] (AN, msLond), urgente" A. Kondu hersi behar dugu harzaz eman segurki. E 29.
Iuiearen iustutasun hertsia. EZMan I 84.
Konzientzia batzuk dira erne, sentikor, minbera, hertsi. Ax 425 (V 275).
Barur luzeak eta hersiegiak. SPPhil 317.
Eman behar dudan kontu hertsiaz. TtOnsa 45.
Ohoinkeria oroz kontü hersi bat eman. Bp I 101.
Etzaren hain hertsi. "
Justus multum"
.ES 134.
Goardia hersi bat idukazu. Ch III 25, 3.
Hain hersia da [obligazionea] non bihurtzeko gogo on bat [...] ez duena, ezin izan baitaiteke salbatua. CatLav 139 (V 73).
Ala beitie aita saintiek desertian bizitze hersia eta praubia kharreiatü!Mst I 18, 2.
Beren ibiller zuzen-makurren kontu estu-ertsia. MbIArg I 73.
Zein kontu ertxie eskatuko dion Jangoikoak. Luzuriaga 148.
Daviten manua hertsia zen. Lg I 321.
Eginbide hertsi eta premiazko batetan xoilki zu gelditzeko. Mih 111.
Naibadú egín justizia értxia. LEOng 84r.
Barur hertsitan. Dh 403.
Obligazione bat da guziz hertxia. Jaur 128.
Zenbait izpiritu hertsi. Gy VIII.
Juiamendu hertsi hau. DvLEd 203.
Beretzat hertsi eta bertzentzat ezti. HbEgia 92.
Mundua utz! eta idea hertsi batzuetan sar!Laph 130.
Hau bera zaio aski hertsi den legea. ZbyRIEV 1908, 768.
Eginbide hertsiez Jinkoari kondu eman. HUAurp 123.
Sineste hertsi batzuetan. JEBur 45.
Aphez bat hertsi. Ox 159.
Ogetabat baldintza ertsi ezarri. EguzkGizAuz 70.
Den herri xumeeneko apez apalenak beiratu behar du xokokeria hertsi eta ximurtu batetarik. LarreArtzainE 226.
v. tbn. He Gudu 126. Brtc 204. Añ CatAN 26. MarIl 117. Arb Igand 71.
azpiadiera-2.1.1.1
Restringido, cerrado.
Gipuzkera murritz hertsia. MIH 348.
Forma itxia (edo hertsia) duen hizkeran, hitz neurtuak dira segur aski lehenik gogora datozkigunak. MEIG IV 88.
Era doinukera hertsiagotara aldatuko da. "
Más restringidas"
.MEIG IX 127 (en colab. con NEtx).
azpiadiera-2.2
2.
(H). Íntimo, estrecho. Gorputz eta arimaren hain lothura hertsia. EZMan I 42.
Ezkontzazko ahaiko hersi haren bidez. SPPhil 404.
Arimaren eta gorpitzaren unionia [...] baita hertsi. TtOnsa 146.
Izpirituak eta gorphutzak, batak bertzearekin duten aria hertsia dela kausa. HeGudu 127.
Alientziarik hertsiena, unionerik handiena, batasunik perfetena. Brtc 229.
Ezagutza hertsiak egin zituen Iñaziok [...] Portuges batekin. Laph 135.
Badirudi [hizkuntza] zenbaiten elkarrekiko ahaikoa hertsiago dela besteenikakoa baino. MdePr 211.
azpiadiera-2.3
3.
(A). Apurado, difícil, angustioso. Oren hersi hartan. Harb 460.
Hersturaren hertsia eta izigarria!Ax 559 (V 357).
Denbora hertsia eta egitekotsua da heriotzeko denbora. Ib. 201 (V 135).
Kezkarik estu-ersienei. MbIArg I 213.
Arkitzen ziran [...] era ta gis agitz ertsi-estuan. Ib. 367.
Ertxi daudenen Konsolatzallee. AñCatAN 79.
Biziko beharrik hertsienetan eta penagarrienetan. MarIl 102.
Ordu hertsi hunetan. DvLEd 176.
Hinka hertsi hortan. HbEgia 26.
Zoin hertsi eta neke bilakatzen ari den gutartean bizitzea. HUZez 64.
Bainan, ordu hertsian, sobera sosegutan zauden eta biziaz gabetu zituzten. Prop 1896, 204.
Ene herritarren bizia ez dela herrixka itsusi batzuetan bezain ertsia. Zub 98.
Itobearraren seta ertsian loturik dago. ErkiagBatB 196.
azpiadiera-2.4
4.
(BN, S; SP, H)
Ref.:
A;
Lrq
. Avaro; que se aferra a lo suyo."
Gizon hertsia, homme chiche, tenace"SP(en Azkue tbn. "gizon hertsia, hombre tenaz", tal vez tomado de éste).
Ez lizateke euskara hain labur, eskas eta ez hertsi. Ax 19 (V 10).
Prestuki bizi denarentzat estimatzen duzu dela hertsi, mehar, eskas eta abarizios. Ib. 149 (V 97).
Hain guthizios hainitz biltzeko, hain zekhen emaiteko, hain hersi itxekitzeko. SPImit IV 7, 2 (Ch hersi; Mst etxeki).
Yenerostasunak behar du izan zure amodioaren karaktera berezia. Bihotz hertsi batek ez daki hanitz zer den maitatzea. Mih 96.
Dire ain biótz értxiak, ezi daude beti afanaturik ez utzináies kéa ere etxétik. LEProg 110.
Bihotz xume, hertxi hau sobra othe da hain Jainko handi, hain maithagarri batentzat?Dh 237.
azpiadiera-2.5
5.
(Lar(-rs-), Añ, H). Corto."Sucinto"Lar, Añ.
Arte hura baita labur eta hertsi. TtOnsa 39.
Nola beitügü orai / Thermañia hersi, / Jaun hurak lo direlarik / Gintian mintza laburzki. Normandie 96.
(ap. DRA)Behazü Katalin etxerakoan, / Zoin urhats hertsiak eginez doan!Ox 182.
Bizitik eta heriotzerat dagoen arte hertsian. XaOdol 328.
3.Estrictamente, estrechamente. Batzuék diótela [...]. Aiék lazóegi, ertxiegi ebék. LEBail 222.
Ok onela penitentziako bidian dabiltz ertsi ta estu, eta gu gabiltz penitentziarik gabe lasa ta zabal!BvAsL 194.
sense-4
IV .(Sust.).
azpiadiera-4.1
1.(-rs- Lar).Apuro."Aflicción"Lar.
v. herstura. Orain Bazko aldiko estu-ertsi onetan konfesatzen dira guziak. MbIArg I 277.
azpiadiera-4.2
2."Espesura de monte"Lar.
azpiadiera-4.3
3.(
-rs- BN ap. A; VocBN
Dv)."Haie, clôture en haie vive ou en haie morte"VocBN.
"Seto, vallado"A.
v. hesi.
azpisarrera-1
BEGI HERTSI-IREKI.
v. begi.
azpisarrera-2
HERTSIAN.
azpisarrerakoSense-2.1
a)"Hersian (S; Foix), dans la gêne" Lh.
azpisarrerakoSense-2.2
b)Estrechamente. v. hertsiki. Ez zaudete hertsian gure baitan; zuen bihotzetan zaudete hertsian. Bibl2 Cor 6, 12 (Lç, He, TB y Dv her(t)siki; Ol e IBk estu
).
azpisarrera-3
HERTSI-HERTSIAN.
Estrictamente. Pasteuren esperimentuek, izan ere, ertsi-ertsian arturik, auxe probatzen digute [...]. VillJaink 63.
azpisarrera-4
HERTSIXE(-rs- S). "Un peu trop étroit ou sévère" Lrq.
azpisarrera-5
HERTXI(Cf. supra ejs. de (h)ertxi con palat. no expresiva).
azpisarrerakoSense-5.1
a)(Dv, H, A). "Hertxi (diminutif de hertsi), étroit. Gizon hertxia, homme méticuleux, d'esprit étroit" Dv. "1.º estrechito. 2.º hombre meticuloso" A. Ala hertxia baita athea. DvMt 7, 14.