1.
(AN-5vill, BN, S; Lar, Dv, H),
marraga (Vc, G-goi-to, B, R; Lar (+ -gea , det.), Añ (+ gea , det.), H),
marga (Lar (+ -gea, det.)),
marrea,
marhega ( VocBN
→A, H (BN)),
marhea,
marhera,
mardera (A (AN?))
Ref.:
A (marrega, marraga), A Apend .
Márraga; (en gral.), tela tosca.
"Buriel, paño tosco"
Lar.
"Couverture grossière, en toile ou en laine, servant à couvrir des quadrupèdes, des voitures de transport, etc."
VocBN
.
"
Marraga [...], marga, lana burda, jerga con que se hacen medias groseras, bastas, colchones"
A.
"Arpillera (AN-5vill)"
A Apend.
Cf. ConTAV 5.3.1, 158: "Más siete fanegas de maíz en grano en una bota. Y más en dos cubas baçias de embasar sidra y en dos mantas de marraga (Motrico, 1632)". Cf. VocNav s.v. marrega y márcega. v. marraga.
Nahiz zurezko untzi, nahiz soineko, larru edo marrega.
Dv Lev 11, 32 (Ur zilizio, Ol zorro, Ker, BiblE zaku).
Pilota plazan pizatzen dituzte ileak, zamaka, mihise eta marregetan inguratuak.
Zub 98.
Erreginaren oihal marheak.
GH 1935, 308.
Azkeneko bokhatan xuriturik edo xuriarazirik, behi-marherak han zauzkan nunbeit Etxeko Anderiak mihisen iduri legundurik.
GH 1936, 10.
Haren mandoaren bizkarretik ba omen zen dilindan marrea txar bat xirdinga zariola.
Lf Herr
9-11-1967, 5.
Teresak jarten dautsez banan-banan marraga latza, besana, kapa
zuria ta asibarrien zapia.
Onaind STeresa 69.
2.
"
Marrea, sábanas que se usan en la recolección (BN-baig)"
Satr VocP.
MARREGAZKO.
De márraga.
Praka odolestubak, abarka ta dagokazan kalzerdi marragazkuak ta buruban txapela.
Mg PAb 117.