1.
(
gral.; Añ, Dv),
ernai (
V-gip, G-azp-nav),
ernagi (
G-to)
Ref.:
A (ernari, ernagi); Iz ArOñ, UrrAnz y Als (ernai), Ulz; EAEL 369; ZestErret (ernai)
.
(Uso pred.).
(Estar, etc.) preñada (hablando de animales).
"(Estar en) cinta [...] si es ganado"
Añ.
"Qui est en gestation, en parlant des animaux"
Dv.
"Bestia preñada"
A.
Ernari jarteko sasoiak.
Izt C 168.
Mendia ernari.
"La montagne qui accouche"
.
Gy 45.
Konexu emea ilhabethe bat egoten da ernari.
Dv Dial 98 (Ip ernari; It, Ur umedun).
Mehe zen bainan etzen ernari.
ChantP 238.
Ernari omen ditu [betroiak] / bost illabete.
Xe 296.
--Antzua edo ernaia dezu [beia]? --Bai, ernai det. --Zenbat illabete du ernai?
Sor Bar 104.
Ernari baitzen laster [igela]
.
Ox 100.
Ernari jarri omen dek / Aizarnan idiya.
Tx B 190.
Antzu edo ernai, eznadun edo ezne gabe.
Gazte 1958 (5), 8.
Hiruak [ardiak] ernari ziren.
Larz Senper 28.
Aizearekin soillik ernari gertatzen dira [beorrak]
.
Ibiñ
Virgil
99.
Ez ginion beti Irulegiko malda pasaraziko behorrari bere karga guzia tiratuz, bereziki ernari gertatzen zelarik.
Etchebarne 89.
[Txerria] an agertu omen zan bat tripa aundiarekin. Bestea ere ernari.
BBarand 58.
(AN-5vill-larr-erro-arce, B),
ernai (V-gip)
Ref.:
EAEL
369
.
(Ref. a mujeres o seres femeninos antropomórficos).
Ama Gau beltxeran / geroz ernari, / ekartzen al-ditun / anitz aur argi!
Ldi UO 27s.
Erti-jainkesarik antzuenak ere ernari daitezen.
"Se muestren fecundas"
.
Berron Kijote 17.
Gizon alperraren etxean, beiak antzu ta andrea emari.
EZBB I 130.
(AN-ulz, BN-baig; SP, Ht VocGr 404, Añ, Lecl, Gèze, H)
Ref.:
A; Iz Ulz; Satr VocP (bei).
(Como adj. pleno).
Preñada.
Behi ernari bat.
Hb Egia 71.
Ardiak eta behi ernariak.
Dv Gen 33, 13 (Urt esnekumedun, Ur, Ol umedun).
Beor ernaria.
Or Eus 359.
Erle ernariak.
Ibiñ
Virgil
110.
Ardi ernariak.
Larre ArtzainE 293.
2.
Cargado, preñado, lleno.
Ala gogoa ernari dutenek jakin bezate debekatuak direla biotzesko bekatuak oroat nola agerrikoak.
(161).
LE-Ir.
Baña gorrek anitz signifikatzen du, ernari dago malizias.
(218).
Ib.
Or dabil orain astelêneko / buru-begiak ernari.
"
Pesado de cabeza y de ojos como los lunes"
.
Or Eus 234.
Ene mintzoa negar-ernari ageri baitzan.
"Fletu gravidus"
.
Or Aitork 207.
Urtean birritan izan oi dira eztiz ernari.
Ibiñ
Virgil
112 (71 logalez ernari).
Zentzuz ernari agertzen zaizkigu bere esanak.
MEIG III 141.
3.
"(BN, R), persona pensativa y cavilosa"
A.
Betik baratan naz ernari, xakin naiz noizko, edo noizartio irainen daun korko lana.
Mdg 139.
Nexka lilluragarriei begira gogo-ernari egoten aizena.'Pensif'. Or Mi 68. Gogonduri ta buru-ernari nauka. Zait Sof 70.
4.
"También se dice ernari de las plantas cuando están para brotar" Añ s.v. preñada. "A punto de brotar (V, msOch) (plantas)" A Apend. "(S-saug), (blé) qui germe ou va germer" Lh.
Uzta ernaria ateratzen eta urrutira iaurtitzen.
Ibiñ
Virgil
76.
Lur ernaria.Or Mi 95.
5.
"(V-ger-m), pulla, palabra punzante, que engendra disputas. Berba ernariak esaten egon barik, oba egingo zenduke isilik egon da arloari ekin
"
A.
Aren galde zirikagarriak eta ernariak.
Zait Plat 151s.
6.
"(Sc), jugador que tiene muy buenas cartas en mano"
A.
7.
"
Ernari [...] a la pared que toma un vicio que amenaza a ruina"
Mdg 166.
8.
(Sust.).
"(?), feto"
A.
ERNARI HANDI
(L, S, Sal, R ap. A; Dv). "Ernari handi da [...], está muy adelantada en preñez" A.
Ernari handi direnek.
Egunaria 3-1-1961 (ap. DRA
).
ERNARI HANDITU.
"(L-ain, R-uzt), preñarse de varios meses" A.
ERNARI BETEAN.
"Ernari betian dagó ta erdítzeko egúnten dagó, está en preñez avanzada y en los días de parir" Iz Ulz.
HITZ-ERNARIKA.
Soltando pullas.
Itz-ernarika asi aiz, nagusi Gorritxo?
Or Eus 38.