(V, G, L, BN, S; SP (aiotz), Lar (+ aioz), Añ (+ aioz), Lecl, VocBN
, Gèze, Dgs-Lar 5, H),
haiotz (Dv, H),
agotz (A, que cita a Añ),
aietz (B),
ariotz (V-ple),
airotz (V-gip),
aizotz (V-gip)
Ref.:
A (aiotz, aihotz, ariotz);
Iz To (ayotza)
UrrAnz
(airótza);
EAEL
138;
Elexp Berg (aizotz);
Izeta BHizt2 (aietz);
ZestErret
.
Podadera; machete.
"Bedoy que vulgarmente de dice ayhoça
"
(Domezain, 1521).
LexHNav
II 26.
"Serpe emmanchée en un long bâton. Aiotza zorrotztua (Ax), serpe bien aiguisée"
SP.
"Podadera"
, "podón", "cuchillón", "cuchilla" Lar y Añ.
"Xifero, el cuchillo de matar reses"
, "hocino" Lar.
"Une faux"
Lecl.
"Longue hache servant à couper des haies, des branches, même des ronces"
VocBN.
.
"Serpe"
Gèze.
"Serpe à long manche pour couper les épines et taller les haies"
Dv.
"1. serpe à lame large et courte, long-emmanchée, pour émonder haies, arbres. Sorte de volant. [...] 2. serpe à lame large et courte, et à courte manche, à l'usage des vignerons. [...] 3. coutelas [...]. 4. couperet de cuisine, de boucher"
H.
"Hoz para cortar leña, aiotza, maketsa
"
Dgs-Lar 5.
"
Sapar gaiztoari aihotz gaiztoa, a mala zarza mala podadera"
A.
"
Aiotz (Vc, G-goi), machete"
Ib.
"
Agotz, [...] espada (Añ)"
Ib.
"
Aiotsa: larrak ebakitzeko segaren antzeko "
kutxillo" aundia" Ayerb EEs 1914, 175.
"La especie de hoz con mango largo de madera para cortar zarzas, etc."
Iz To y UrrAnz.
.
"Especie de hoz con mango largo que se utiliza como machete. Goazen aizotza artu ta arantzak ebaitera
"
Elexp Berg.
.
"Machete para desbrozar zarzales. Aietzakin garbitu dugu sasie
"
Izeta BHizt2.
Cf. VocNav: "Aiyorch, herramienta para cortar ramas delgadas (Sal)" v. belagoi, bedoi, 1 puda, matxite.
Tr. Documentado tanto al Norte como al Sur. (H)ai(h)otz es la forma gral. En cuanto a la aspiración, al Norte hay haiotz en Axular, Goyhetche, Hiribarren y Larre, aihotz en ChantP y Lafitte y aiotz en Oihenart y HerVal. Al Sur se documenta además aietz en un ej. de Etxaide.
Heriotzearen sega, onen eta gaixtoen arrontatzeko, haiotza zorrotztua eta prestatua dagoela.
Ax 572 (V 367).
Sapar zaillari aiotz zorrotza.
"Serpe"
.
O Pr 405.
Zein baitire bi trebesa [...], haiotz bat, bi ginbalet edo taratuli xume.
(1767).
SenperEus
64.
Aijotza.
Mg PAb 148 (en una lista de aperos de labranza; cf. ASJU 1978-79, 215 <aijotia>).
Judit andra alargunak Holofernesi burua ebagi eutsan aiotz zorrotza.
Añ
MisE
122 (en CS 178 agotz).
Ifini eban pozik bere burua Tirano borreruaren aiotz azpian.
Ib. 158.
Aiotza.
Izt C 232 (en una lista de aperos de labranza).
Eta harturik haiotza, / Trenkatzen dio gorphutza.
Gy 162.
Kapitan biri agindu zien [...] prestatu zitzatela irurogeita amar [soldadu] zaldizko berreun aiotzekin .
(Act 23, 23).
Lard 524s (Dv eta berrehun lantzadun
).
[Beharko zituzten] bideak ere ideki haiotz edo phudarik gabe.
Hb Egia 11.
Haritx gazte bat nik aihotzaz / trenkatürik / üdüri zait ene bihotza / kolpatürik.
ChantP 230.
Eta euren nausi gaztelar batek / Jaurtigi eutsun aiotzak / Zergaitik zuri eutsuzan bada / Besangok itxi billoixak.
AB AmaE 74.
Askok ez zuten harmatzat, burdin sarde, aihotz, gerren edo lantza herdoildurik baizik.
Elsb Fram 118.
Aiotz bat begiberritu.
HerVal 157.
Esan Amari, birrindu dogu / Zure areio arrotza, / Kendurik berai eskuetatik / Zu ilteko eukan aiotza; / Aiotz berberaz emon dautsagu / Zeuri opautzun eiotza.
Enb 133.
Gastedijaren bijotza / Euzko-abertzale utza. / Onen aurrian zetarako da / Etsaien aiotza?
Ib. 172.
Sabinek ikurriña, Mikelek aiotza, / Iñakik edestija, Mirenek bijotza / Erakutsi eutsezan gure zorkijari.
Ib. 52.
Esan orduko, ontzigizonak, iskillu, aiotz, aizkora, ta Proventzatar gizajoak eskuan gapirioa.
Or Mi 9.
Auxe da Simonek Ama maite orri / Iragarri eutson samin-aiotza.
GMant (
in
Onaind MEOE 655
).
Eman ditzagun mundu huntako aizkora guziak, burdin ala alzeiru, aihotz, belhagoi ala puda.
Lf Murtuts 22.
Aienak aiotzez ebakiko ditu.
Ol Is 18, 5 (Dv pudak ebakiren ditu aihenak
).
[Ontzia] ura autsiz bezala zijoan, aietz (machete) batekin joka ari bailitzan.
Etxde Itxas 248.
Berro zailari aihotz zorrotza, eta eritasun handiari erremedioa doblezka.
EZBB I 68.
Aizkora, trontza, aiotz.
Zendoia 17.
Haiotza, mako, belar ateratzeko, lasto ateratzeko eta orain guti ezagutuak direnak oro.
Larre ArtzainE 105.
AIHOTZ-KOLPE.
Golpe de hacha, hachazo.
Eta harturik haiotza, / Trenkatzen dio gorphutza. / Eta haiotz-kolpe bertze bat emanik, / Hirur egiten tu suge batetarik.
"Il vous prend sa cognée, il vous tranche la bête; / Il fait trois serpents de deux coups"
.
Gy 162.
AIHOTZ-UKALDI.
"Aihozkhaldu (S), coup de serpe" Lh.