hasarrego (
asa- L-ain ap. A
;
Dv→A)
Enfado, riña, cólera. "Fâcherie", "ire, colère, fâcherie. Syn. samurgo-a, samur-aldi-a. Ez du iraunen horien hasarregoak" Dv. "Rencor, enfado, enemistad" A. v. haserretasun.
Ama haserregoa handitan zen.
Birjin 363.
Hain ardura haserregoak asaldatzen nau; hantusteak harrotzen nau; sumindurak minkhartzen nau.
Dh 83.
Alde batetik Jainkoak debekatzen zautan haserrego hura, mesidentzia hura, desoneskeria hura, ebaskoa hura.
Ib. 189.
Haser[r]ego borthitzek.
Ib. 198.
Zugatik hanbat gudu, hauzi, borroka, hasarrego; zugatik hanbat armada altxatu dira, hanbat heriotze egin?
Dv LEd 250 (Cb Eg II 140 aserre).
Igande hartan beraz, amak nahi izatu zion sentiarazi bere hasarregoa.
Jnn SBi 70.
Asarregorik urak ez baitu, / ubel urrena Getari: / urre-kolore Zumai urrena.
"Puesto que el agua no se enfurece."
Or Eus 392.