Tr. La forma kisu , única documentada en textos meridionales, la emplean al Norte Etcheberri de Ziburu (con inicial aspirada), Oihenart, SenperEus, Hiribarren (Esk 218), Joannateguy, Barbier (junto a gisu ) y Larzabal.
etimologikoa
Etim. De lat. gypsu . Para la sorda inicial, v. FHV 240.
sense-1
1.
(AN-5vill-ulz-egüés-ilzarb-olza, L, B, BN-baig, Ae, Sal; Urt (kh-), Lar, Aq 436, Añ (AN), Izt, vEys, Dv (kh-), H (G; + kh-), VocB),
gisu (L, BN-ciz; HtVocGr 339, ArchVocGr, VocBN, vEys, Dv, H(L, BN)),
kitsu (Añ(AN), Izt),
kizu (SP(+ kh-)),
gusu (Dv(S))
Ref.:
VocPir 131;
Bon-Ond 138;
A(kisu, gisu);
IzUlz;
CEEN 1971, 333;
IzetaBHizt
. Cal; yeso. En Bon-Ond y Aq se traduce por 'yeso'; el resto de los lexicógrafos dan el significado de 'cal, chaux'. Larramendi, Añibarro y Harriet dan ambos significados. "Calcatus, khisuz xuritua, khisuz xuriturikákoa" Urt IV 47. "Kisusapaia, cielo raso de yeso" Lar DVC 281. "Karea egostea, (cuire) calciner de la pierre à chaux, gisua erretzea" H (s.v. gisua). Cf. Lar: "Albañil, kisuari". v. kare. Tr. Documentado al Norte en textos bajo-navarros y labortanos, y al Sur en algunos guipuzcoanos y alto-navarros, además de en un texto baztanés de mediados del s. XIX. Aunque es dificil precisar el sdo. en todos los ejs., parece que significa 'cal' en la mayoría de éstos; en Iztueta e I. Pradere significa seguramente 'yeso'.
Bi orga kisu. (1745). SenperEus 30.
Erri onetan aiñ eroso arkitzen da arri mueta an, ezik, non nai, soroaren aldamentxoan karobizuloa egin eta egosten dute, lurrak ongarritzeko bear ainbat kare. Kisua ere badute ugari eta guztiz ona.IztC 53.
Gisua da errekaririk hobeena. "La chaux"
.DvDial 75 (It, Ur karea, Ip latsüna).
Heiak nahi du gisuz xuritu urthean behin bederen. DvLab 219.
Gisu bat zoina, uriaz bustia delarik, zementarik hoberena bezain gogor egiten baita. Auspoa 1876-77, 42.
Zazpi erregu kisu. HerVal 159.
(139, det. kisia <-sc->)Lo hura egiten zuen hare edo kisu meta baten gainean. JnnSBi 105.
Arriz, zurez, are ta kare edo kisuz egindako eleiza oietaz. InzaAzalp 87.
Xuriak ditu soailua, paretak, zola bera, bainan ez dute gisuaren xuria. JEBer 62.
Illobiak kisuz (karez) txuritu egiten zituzten. IrYKBiz 274n.
Behar zaio eman lurrari eskas duena: [...] buano beltza, potasa eta gisia.Herr 19-7-1956, 4.
Lasterrago suntsi zadin gisuz estali [gorputza]. "Chaux"
.ArdoySFran 267.
Xuritzeko gisua Lurdetik ekar-arazten nuen. Etchebarne 93 (ib. 105 kisu).
v. tbn.
BOEans 419 (B, s. XIX). IPrad EEs 1915, 120. Larre ArtzainE 56. Gisu: In Arb Igand 44.
sense-2
2.Calcio. Fosfora, nunnahi delako lekak guti edo aski badaukana; gisua, hezurretako zelulek gehienik biltzen dutena. JEMed 76s.
azpisarrera-1
KISU-HARRI(AN-5vill-ulz, B, BN-baig; Dv (kh-), H; gisu-harri H, A). Ref.: A; Iz Ulz; Izeta BHizt. Piedra caliza. "Gisu-harria, pierre à chaux; kisu-arria, pierre à plâtre" H. Lot hau hautatzen duenak izanen du kisu harria libre bere etxeko probisionekotz. (1780). SenperEus 171.
Gisukiak dira gisu-harria, egun oroz ikhusten duguna; merla, laphitza, igeltsua. DvLab 18.
Harria, aldiz, gisuharria. Arras harri huna.Etchebarne 83.
Alde horietako harri motetarik bat zen labe horien kisu-harria edo gisu-harria. LarreArtzainE 55.
azpisarrera-2
GISU-HARROBI.
"Carrière de pierre à chaux" H.
azpisarrera-3
GISU-ASKA.
"Auge de maçon" H (s.v. aska).
azpisarrera-4
KISU BIZI(H (s.v. gisua), T-L). Cal viva. Abereak eri diranean heia nahi da xuritu eta gisu bizia han berean hil urarekin. "Chaux vive"
.DvDial 80 (It, Ur kare bizia, Ip latsün bero).
[Ur] hartan mariarazten lakha bat gisu bizi. DvLab 51.
Behi lohiaren orde berdin da kisu bizia edo batzuek diotenaz: tinta. LarzGH 1934, 410.
KISU-LABE(AN-5vill, B, BN-baig, Ae; Urt, Añ (AN), vEys, H, VocB; gisu-labe BN; Arch VocGr,VocBN, H). Ref.: A (kisu-labe, gisu-labe); Izeta BHizt; Satr VocP; CEEN 1969, 229 y 1970, 333. Horno para calcinar la cal. "Calcaria, khisu lábea, khisu erretokia" Urt IV 46. "Calera, [...] kisulaba" Añ. v. karobi. [Arima kondemnatua] atzaparka daramate gero khisu labera. EZMan I 93 (v. tbn. II 158).
Zurekin batu / et'aize gabe, / su naiz bilhatu / ta kisu labe. OPo 46.
[Nork] jasan lezake oren erdi batez gisu labeko sua?Brtc 150.
Eskal-herriko gisu-labe zilhoek iduri dute Moisen mendean eginak. DvLab 188.
Gisu-labia sutan atxikiz. Prop 1876-77, 42.
Kisu labeko burdina bat. HerVal 222.
Gisulabe erretzaileak kolpez hartzen du eta suaren erdirat aurthikitzen. ArbIgand 106.
Tolosako musikalaria kisulabea (karobia) bezin sutsua zan. AEEs 1916, 306.
Kisu-labea bezen handiko aho bat zabalduz. BarbSup 139 (44 gisu-labe).
Harri hura zen erretzen zenbait egun eta gauez kisu-labeetan. LarreArtzainE 55.
v. tbn. Dh 163 (gisulabe).
azpisarrera-9
KISU-LABE BESTA.
"Labekada bat latsun edo galtzin edo kare egosi-ondoan, yai bat egiten da Euskalerriko alde askotan [...] kisulabe-besta (BN-ciz-lab)" A EY I 459. v. KAROBI-EZTEI.
azpisarrera-10
GISU-MEHE (H, T-L).
"Gisu mehea, chaux maigre, contenant beaucoup de silice" H s.v. mehea. "Chaux maigre" T-L.
azpisarrera-11
KISU-HOBI(H (V, G); kisobi Lar). "Yesera <hye->" Lar. "Chaufour et plâtrière" H (s.v. gisulabea).
azpisarrera-12
GISU-UR.
"Lait de chaux" T-L. [Ur] hartan mariarazten lakha bat gisu bizi. [...]. Gisu urak altxatu behar du bi edo hiru erhi. DvLab 51.