(
G, AN, L, BN ap. A; Dv, kh- H; -nz- VocBN, vEys (V, G, BN)).
Tanto en el juego de la pelota.
"Un point au jeu de paume"
VocBN
.
"Terme au jeu de paume, un quinze. Khintze dugu, zuek trenta, nous avons quinze, vous trente"
H.
Kintze galtze bakhotxak galtzaile histuren; / ezin ixil oihutik irabaztailea.
Hb Esk 214.
v. tbn. Ud 61. Jokoak baditu lau kintze: lehena kintze, bigarrena trente. Zby RIEV 1908, 88. Handik ez badiote itzultzen, kintze du. Ib. 88. Guk ez da kintzia / milagro galtzia. AzpPr 113. Baratzen dira apur bat pilotariak [...] kintzetik kintzera ahulduz doazi gure muthikoak. JE Bur 30. Borrokariya arro zebillen / iñork eziñ geldituan, / [...] kintziak bana jarrita ere / etzan kontentu kituan. Tx B I 188. Lênen-kintzea / merke samar dute saldu. "Quince (tanto)". Or Eus 420. Garaitu dituzte pabetarrak sei khintzez. Partida ederra zen. Herr 26-7-1956, 2. Orai kintze loriosena, geroxago peto hitsena. EZBB II 81. Airetik [pilota] aski goiz hartu ez ginuen tontopilatus guzientzat akabo kintzea! Larre ArtzainE 243. En DFrec hay 16 ejs., todos ellos septentrionales.
"
Horrek kintze bat badik falta [='le falta un tornillo, no está bien de la cabeza'] (BN-arb)"
Gte Erd 289.
KINTZE EGIN.
Hacer tanto.
Pilota erori baita / [...] / kintze Astitzek egiña dula / diote bien artean.
"Astitz ha hecho raya"
.
Or Eus 422.
KINTZENEZ IZAN.
"Khintzenez gira, nous sommes quinze à quinze" H.