1.
(
V, G, L-ain, BN-baig ap. A
; O-SPAd,
Lar,
H),
ezkelo (
BN-mix ap. A
),
ezkail (
L-ain ap. A
; Dv,
H),
eskel (
SP),
ezpel (
V-m ap. A
).
"
Ezkel <esquel>, louche"
O-SPAd 883 ( SP es-).
"Bisojo"
, "atravesado de ojos" Lar.
"Duvoisin (ms.) dice que ezkail significa: a) bizco, b) inclinado"
A (pero en aquél sólo encontramos "louche").
"
Ezpel [...], bizco"
A.
Har dezala [emazte] itsusi bat, begi-zeihar bat, ezkel bat, betheriatsu bat.
Ax 358 (V 237).
Astigarragatar ori gizon eskel bat uan.
TxGarm BordaB 83.
(
SP,
H).
"
Begi eskela
"
SP.
Begi bijak ezkelak ta gorritubak.
Mg PAb 72.
Bere begi gaizto, ezkel ta aserrez gorritu ta gorrituak.
Mg VersBasc 13.
Erren, begi ezkel ta lepo makurtua.
AB AmaE 323.
Agiñik bat ez eukan, begiak ezkelak.
Ib. 233.
Okotzaundia, begi-ezkela (oker).
Or Eus 92.
"
Begi ezkailaz behatzen zion, il le regardait de travers"
H.
"
Exkel. Begi exkela, miope"
Asp Leiz2.
2.
(Aq),
exkel
(V-gip),
eskel,
ezpel
(V-ger ap. A Apend).
"
Mutil motela, ezkel, epela es insulso, caído y para poco"
Aq 400.
"Apocado"
A Apend.
"Se dice v.gr. de una persona sin sustancia"
Iz
ArOñ
.
Aintzindariak dire gero eta ezkeloago, uzten dituztenaz geroz noiz-nahi girixtinoak populu herrebesenaren nahikunde tzarren menean.
Prop 1891, 236s.
Marikontze eskallu, txatxala, eskel, petralari.
Ag Kr 68.
Lekuitoko atso eskelak.
Ib. 170.
Anima [...] erren, txango, ezkel, zitalak.
Ag G 331.
Anima ezkela: ezkerretaruntz begiratzen du.
Ib. 332.
(Ref. a cosas).
Mundu onetako edertasun guziak edertasunaren irudi pobre ta eskelak dira aingeruen edertasunaren aurrean.
Ag Serm 276.
Erdi-izkera eskel zatar bat dala.
Ag Kr 95.
3.
"Estrambosidad, que hace bizcos, ezkela, biskitasuna
"
Lar.