1.
(V, G, AN-ilzarb-olza, L-ain, Sal, S, R; Lcc, Mic 7v, SP, Urt II 386, VP 58v, Lar, Añ, Dv, H, Foix ap. Lh),
muskar (V-m-gip, G, AN-egüés),
muxkar,
muzker (R),
muzkar (V-gip, G-to)
Ref.:
Bon-Ond 144; VocPir 490; A (musker, muskar); Lh (müsker); Iz ArOñ y UrrAnz (muskar), To (muskarra), Als , Ulz ; Etxba Eib (muzkarra); Elexp Berg (muskar); ZestErret
. Lagarto. Negel, bare eta musker gehiago ferdekin. EZ Man I 108. Muskerra ere izandu bazen / gizonaren kontra baratzean. RomBasc 3s. Nola baleukate muxkarren bat boltsan kafia eginik (212). LE-Ir. Muskerra da musu-okerra. Mg PAb 174 (etimología reproducida en VMg XIII). Muskerrak baizen ferde, ixilik egoten. Hb Esk 198. Zeren beldur zinen, ala muskerrak ausik. HU Aurp 99. Musker aundi auskarak beren zulo-ertzetatik zioten. Or Mi 101. Ikaragarrizko muskar aundiak, ondar kolorekoak. Anab Aprika 48. Erlategitik urruti beude musker bizkar ezkatatsuak. Ibiñ Virgil 108. En DFrec hay 2 ejs. de musker y 1 de muskar. v. tbn. Añ LoraS 115. A. Etxeberri in Onaind MEOE 447. Otag EE 1884a, 31. Jnn SBi 123. Ag G 126. Altuna 32. Lab EEguna 113. Munita 70. Bilbao IpuiB 240 (tbn. 240 muskar). Balad 104 (V-arr). EZBB I 135. Muskar: Otx 58. A EY I 161 (V-arr-och, AN-larr). Balad 98 (V-m). Muxkar: Zendoia 97.
azpiadiera-1.1
Besteren beatzarekin muskarra zulotik atera (G).'Tirar la piedra y esconder la mano'. Inza Eusk 1928, 277.
azpiadiera-1.2
(Ref. a personas, como insulto o con valor peyorativo). Asko mingaña legun ta ibillerak lakar, / guri muskarren gisa desaireka kar-kar. MendaroTx 419.
Atso musker sorgin arek. ErkiagArran 158.
Andretara zan beresimortun / aren oitura zatarra, / bere ondoren gero deitzeko / an jaioari muskarra.Ayesta 15.
sense-2
2.
(G-to ap. Garate Cont RIEV 1933, 100; Lh (que cita a Lf), T-L). (Adj.).Verde."
Muskerra eratxikitzen da beraz udare gordinak daukan itxurari. Belharrarena berdin izanez, zendako ez ginuke hitz beraz adiarazi behar?"JEBur 155.
"Udare berde hartaz diogu musker dela. Halaber belhar guri gizen berdeaz"JE Eskual 7-6-1912, 1."Céladon, vert pâle, [...] musker-arin
"T-L.
Cf. Lar: "Alagartado, de color de lagarto, musker kolorekoa". Tr. Documentado en esta acepción por primera vez en J. Etchepare; su uso se extiende pronto a autores tanto septentrionales como meridionales, como alternativa sin duda al préstamo berde .
Osto hek --musker arin batzu dira-- baderamatzate gero beren etxetarat. JEBur 82.
Soin bat ferdea, bainan ferdea, muskerra!BarbSup VII.
Gorhaila den, / muskerra den, / Sugearen / Umea / Sugea. Ox 123.
Legorra ageri da argi ta musker. OrMi 131.
Bi borobil aundi, gorria ta muskarra. AnabUsauri 104.
--Oi! neroni ere ez naiz gogoratzen [zer koloretako] . A bai! berdea. --Muskerra...LabEEguna 113.
Erpin musker bat. LdiBB 120.
Ertzetik ertzera bi zerrenda musker.EAEg 28-10-1936, 155.
Goian, azken adarrean, yauzika ta txioka ari da txoritxo arin bat, eguzkiak urrezko egiten duna, galdur musker, adiagille guzia bezela. AmezPlat 22.
Musker zegoen belarra. MdePr 128.
Oi, lorez jositako / barazki-zelai musker. Onaind(
inGaztMusIx 203 (Gazt ib. 181 ori-urdin
)
).
Belardi muskerrak. IbiñVirgil 70.
Lau kandelargi musker (verde). NEtxLBB 340.
Gorringoa gorri, zuringoa zuri, muskerra musker eta gaberdia beltz-beltz. EZBB I 135.
v. tbn. Zub 109. Laux AB 88. TP Y 1934, 88. Goen Y 1934, 93. Zait Sof 126. Muskar: Zait BGold 4. Zait EG 1950 (9-10), 4.