1.
(
O-SP→SP,
Dv,
H,
A),
sudu (
O-SP→Dv,
A).
Interés.
"Il se prend par métaphore pour l'intérêt, hain zudu handiz doakun gero, puisqu'il nous y va d'un si grand intérêt. On dit plus communement sudu
"
O-SP 227.
Bada hain zinez eta hain zudu handiaz guzei bardinzki dohakunaz geroz [...] sufrituren dugu [...] onez [...] Testamentu konplitu haur edeki, estal, korrunpi edo ezezta dakigun?
Lç
Adv
** 5v.
Zerbait iradokiko ziola sudus.
(Echauri, 1598).
ReinEusk
106 (ej. no seguro).
>Orra or sofisten bur-muinak maiz biurritzen zituen zudu (interés) aundiko arloa.
Zait Plat 152.
Interés, dedicación.
Mintzoz eta biotzez anaiak zudu aundiz kantatzeko oitura pozgarri ta erakargarri au.
"Magno studio"
.
Or Aitork 223.
Aisa adieraziko du ikasgaiei buruz nolako zuduz dabilen.
EG 1956 (11-12), 97.
Arretaz irakurri eta zuduz aztertu du Arranegi [...] eleberri atsegingarri au.
Arrutza ZArg
1958 (7), 117 (ap. DRA
).
2.
(O-SP→SP, Dv, H, A),
sudu (O-SP→SP).
"C'est une distance de terre et selon aucuns elle contient deux tiers de lieue"
O-SP 227.
Asko aneika zudu laukitudun erri batetzazko berri zeaztuari zer jaramon egin bear dien.
"Muchos millares de leguas cuadradas"
.
Zink Crit 61.
Argia amalau zuduko bidean bidaltzen zuan [argi-etxeak]
.
Anab Don 59.
Eun eta geiago zuduz urruti daudela.
Ib. 64.
Basauri, Bilbotik zudu t'erdira ta larra eder baten aurkitzen da.
Agur 5-5-1973 (ap. DRA
).
3.
"
Besa sudu, le tiers d'une coudée"
SP.