1.
(V-gip, G-bet, R; Lar, Izt C 221, H (G)),
matoin (V-arr, B, BN-baig; O VocPo, SP, H; -th- L, BN, S; Dv, H),
matori (AN-araq),
maton (Sal),
matue (V-gip),
matuin (-th- BN; VocBN
→Dv, H),
mato (Sal),
matu ([-u acentuada y nasal] -th- S; H (S)),
matio (Sal),
mantoin (L-ain; -th- Dv)
Ref.:
A (mantoin, matoi, maton, mathu);
Lh;
PT
232;
Iz
ArOñ
(matúe);
Echaide Nav 159;
Satr CEEN
1969, 171;
Izeta BHizt (matoña)
.
"Espèce de fromage gras"
O VocPo y SP.
"La leche ya próxima, y en estado de hacerse queso"
Lar (s.v. queso).
"Pâte provenant du lait qu'on a séparé du petit lait, lequel n'est pas encore devenu fromage"
VocBN
.
"Leche cuajada para hacer queso"
A.
"
Matoin (B), queso fresco"
Ib.
"Cuajada, (AN-araq), matorie
"
Echaide Nav 159.
"(La) cuajada después de quitar el suero antes de prensar"
Iz ArOñ.
.
"Queso sin terminar de hacer"
Izeta BHizt.
.
Cf. VocNav s.v. matón.
Zeinek eskuan matoina / zeinek soina / gasnaz bete daroa.
O Po 59.
Isartan dei mukulu batian; kari erraiten dabei matoĩa.
Mdg 136.
Mathu gizen zonbait egin.
Eskual 10-4-1908, 3.
Zigortuxe denian "mathoña", ahurraz xehe xehia phorroskatzen dute.
GH 1935, 13.
Bear dan aña gogortzen danean kutxilloakin matoia ebai-sumitzera jaso.
(V-gip).
AEF
1955, 165.
2.
"
Matoin (B, BN-baig), bodoque, persona de poca viveza"
A.