langa.
Tr. Documentado en la literatura meridional, sobre todo del s. XX. En DFrec hay 3 ejs.
Etim. De lat. planca .
1.
(
G; Lar,
Añ,
H (V, G, L))
Ref.:
A; AEF 1955, 79; ZestErret.
Cancilla, portilla.
"Puerta, para entrar en los sembrados que están cerrados"
Lar.
"Puerta, barrera"
Añ.
Cf. Echaide Orio 121: "Puerta de un vallado". Cf. VocNav s.v. langa.
Ataka, langa, langamalla, langatea.
Izt C 234 (en una lista de vocablos relacionados con la agricultura).
Orduantxe zetorren Patxi etxe azpiko langatikan aurrera.
Apaol 81.
Tarte estuduna zan langa ori ta ezin atera zuan arkuma kanpora.
Muj PAm 71.
Belar-zelaian esiak asko / mallak ugari langetan.
EuskOl 1933, 9.
Langa berêla atzemanez, / jauzi batean gaiñeti igaro.
Or Eus 313.
Langatik berriz otsegin dio.
Ib. 313.
Etxeburuko langa gaindituta.
TAg Uzt 115.
Astoa langan bezela, ez aurrerako ez atzerako.
(G-to).
A EY III 55.
Txantxangorri bat esiko langan, / ardi ta bildots zainketan.
Gand Elorri 62.
[Eiztariak] langak irikitzeko / ederrak mutillak!
Uzt LEG II 307.
Sasi edo langaren batetik bere igaroeran.
Ataño
TxanKan
73.
Ez degu errenditu nai / legeak jartzen dun langan.Basarri 171.
Portería de fútbol.
Tarteka [baloia] iristen zan, / bai, bi langetara.
Zendoia 151.
2.
(V-arr-m-gip, G-azp)
Ref.:
A; Iz ArOñ; Etxba Eib; Elexp Berg; ZestErret.
Cada una de las traviesas que forman una cancilla.
"Traviesa, leño largo y grueso"
A.
"
Erromadiari kendu langa bat eta ondoren jarraittu zeskun jabiak
"
Etxba Eib.
"Palanca, palos que se ponen en los portillos (Amescoa)"
(L. Elcarte, comunicación personal)
Beijak sartu dituzube langa arteko ziskubetan?
Mg PAb 108.
Ol zut auentzat setiñezko langak egin bear dituzu.
Ol Ex 26, 26 (Dv, Ur (h)aga, Bibl trebes, BiblE zehar-egur).
Ateraldi baten zazpi mille langa edo trabez atara eudiezan.
Akes
Ipiñ
24.
Gure Elburua goian dagola / kurtze latz baten langetan.
Gand Elorri 143.
3.
(V-gip ap. A
; H).
"Barre avec laquelle on maintient une porte fermée"
H.
"Tranca"
A.
Ertsi begi nasai kanpoko atea, barrutik langa sendoa ezarriaz.
Erkiag BatB 144.
4.
"Entretoise d'un chariot"
H.
LANGA-HARRI.
"Lancha de piedra que se coloca enhiesta en cada lado de la cancilla, después de practicarle 4 ó 5 agujeros equidistantes, en los cuales se apoyan otros tantos travesaños de madera o langa-mallak" Eusko Folklore 1923, 45 (ap. DRA).
LANGA-MAILA
(Gc ap. A; Aq 466 (G), Izt 47). "Palos horizontales que forman la cancilla" A. Para un ej. de Izt v. supra.
LANGA-MAKILA.
"Palos de cancilla (G-azp)" A Apend.
LANGA-SARE.
Red de la cancilla.
[Arkuma] langa-sareraño ekarzen nuan, baño ezin atera, ta bertan utzi nuan.
Muj PAm 71.