1.
(
S; Gèze,
Dv (S),
H (S),
Foix)
Ref.:
A; Alth in Lander RIEV 1911, 600.
"Indiscret"
Gèze.
"1. familier, libre, hardi, [...]; 2. osé, audacieux, qui se mêle sans vergogne dans les affaires d'autrui"
H.
"Familiar, íntimo, franco. [...] Aur nabasia (S), niño atrevido, entremetido"
A.
"
Nabasi, nahasia, ausarta"
Alth in Lander RIEV 1911, 600.
"Familier"
Foix (Lhande transcribe nabaxi, tal vez por la grafía <nabassi> del orig.
). v. 1 nabar
(3).
Aiz kortez guziekin eta nabasi gutirekin.
"Familier"
.
O Pr 543.
Ützi [...] emazten lagüngoa. [...] Ez iagoitik beha elhe theiü edo sobera nabasier.
Bp I 97.
Emazte zunbaiteki etzitiala nabasi izan.
Mst I 8, 1 (Ip nabasi; Ch ez duzun adiskidetasun berezirik edo trebetasunik).
Ororentako karitate ükhen behar da, bena ezta hun ororeki nabasi izatia.
Ib. 8,2 (Ip nabasi; Ch trebe).
Adiskidetasun aundigiak eta nabasiegiak (demasiado íntimas).
Ayerb EEs
1912, 178.
Bera baño nagosijaguakaz eztattekela nabasi ixan.
Otx 98.
[Ixildu dira] erriko ardail / urduri-ots nabasiak.
EA OlBe 66.
Zer entzungarri litzakit elaide-nabasiarengandik atsegiñez? '¿Qué saludo es posible ya oír con agrado?' Zait Sof 95.
2.
"
Nabasiye da, es voraz, glotón (G-to)"
Iz To.
"Tragón"
JAzpiroz 40n.
v. nabezi.
Beste nabasiak, ok konturatzerako, jaki denak jan.
JAzpiroz 28.
3.
(Uso adv.).En familia.
[Malentxok, Manuelek ta Josek] mai baten jan zuten ainbeste urtean nabasi, etxeko guztien ondoan.
Ag G 139.