1.
zerepel,
zarrepel (V-gip ap. Elexp Berg
) .
(Aplicado a personas).
Tibio, poco fervoroso.
Gibel üskara ahatzerazi edo arnegatü nahi dienak! Gibel ezaxol edo zerephel direnak!
ArmUs 1899, 39.
2.
(G-to-nav, AN-5vill, B),
zerrepel (G, AN, L-ain, B, BN-ciz, Sal, S, R),
zerpel (BN-baig),
zarrepel (V-gip),
sarrepel (V-gip, G-to),
zerepel (-ph- S)
Ref.:
A (zerbel, zerpel, zerrepel, zarrepel, sarrepel); Alth in Lander RIEV; Lh (zerrepel); Iz ArOñ (sarrépel); Izeta BHizt2 (zerrepel).
"Tibio, calentito. Ur zerbel ori eztaiteke edan (B), no se puede beber esa agua tibia" A. "Zarrepel [...], tibio, templado; se dice de alimentos" Ib. "Zerephel. Erdi ephel" Alth in Lander RIEV 1911, 601. "Tibio, hacia frío, templado; de mal gusto" Iz ArOñ. "Estropeado; calentado. Ardo zerrepela" Izeta BHizt2. "Zerbel, chamuscado, caliente? (B)" (Comunicación personal).
Bai, or nunbait galduta dagon izarbela, / artzen eguzkiaren begikun zerbela.
Atutxa (
in
Onaind MEOE 677
).
3.
zerrepel (G-goi-to-nav, AN; Lh),
zergel (G-azp)
Ref.:
A;
Gte Erd 86
.
"Tiempo caluroso e insano"
A.
"(Temps) orageux"
Lh.
"
Hauxe egualdi zergela (beroa, garbi dagoela, hego haize antxakin) (G-azp)"
Gte Erd 86.
4.
Húmedo.
Goizeko argi zerbelak betazalak legundu zition.
'Et l'aube humide et lumineuse'
.
Or Mi 68.
Aitzuloko orma zerbelak.
'Humide'
.
Ib. 72.
Goizez zabali duten belarra, / zerbel (epel) dala mailleratu.
"La han tenido que recoger en filas húmedas"
.
Or Eus 296.
5.
(AN-larr ap. Asp Leiz2
),
zarbel (G-to-bet-nav ap. A).
"Alegrillo a causa de la bebida. Asko ezagutu ditut barurik baiño zarbel daudenean elizmaiteago
"
A.
"Alegrillo por la bebida"
Asp Leiz2.
.
6.
Pálido (?).
v. zurbil.
Laño-mordo zuriskak noizbeinka estaltzen zioten illargiari aurpegi zerbela.
TAg Uzt 68.
Argi-lanbro zerbelean bilduta agertzen ziran illargipean mendi ta basoak.
Ib. 250s.
Ordulaurden batean begiztatu zuen, illargiaren argi zerbelera, Dorronsoroko torrea.
Ib. 142.
7.
sarrapel
(V-arr-oroz-m ap. A). "Revoltoso" A.
8.
sarrapel
(V-ger-ple-arr-m-gip ap. A). "Borona o torta de maíz muy delgada; muchos la cuecen bajo la ceniza entre hojas de berza" A.
XERBEL .
(Formas con palat. expr.).
a)
TXERBEL (G-to, AN-gip ap. A).
"Alegrillo, ni borracho ni ayuno"
A.
Simon eta aren semeak xerbel ziranean, Tolemai yaiki zan.
Ol 1 Mach 16, 16 (Dv aseak, Ker edanda, BiblE hordi
).
Bidean dabiltza neska gazteak, / txinpartak ikututa, / ardao onduaz txerbel.
Onaind ( in
Gazt MusIx 208
).
b)
"
Txerbel [...] (V-ple), pelele, persona insustancial"
A.
c)
XERREPEL
(B ap. Izeta BHizt2). "Estropeado; calentado. [...] Aur ardo xerrepela!" Izeta BHizt2.
XERBELIK,
TXERBELIK
(Estar, etc.) achispado, alegrillo.
Amezketako errotari zarra zaldiz, txerbelik eta beroxko zetorrenean ere.
A Ardi 29.