1.
(
A).
Cólera.
Iainko bothere guzitakoaren hisizko eta hirazko mahatsarno lakoa aurizkiren duena.
Lç Apoc 19, 15 (He furia, Dv, Ker hasarre, Ur (G y V), Ol, IBe haserre, Ip khexü).
Ez Iainkoak hisirik ahal dukeelakotz.
Lç
Decl
ã 4r.
Berriz ere lotzen zaizko hisiz eta koleraz.
EZ Man I 112.
(SP (+ i-), Ht VocGr 418, A),
hisia (Dv).
Despecho.
"Ressentiment"
Ht VocGr 418.
Isiz fraide sar nendin, eta ahalgez ialgi enendin.
"Par dépit"
.
O Pr 283.
Despitez edo hisiz zenbait ofizio hartzen dutenak.
CatLav 121.
(V 66)
+
hisia
(BN-baig ap. A Apend).
Odio.
"Animosidad fuerte"
A Apend.
Interesaz hasiko da gudu lehenbizia, / gero relijionera iraganen hisia.
EZ Man I 63.
Zenbat hisia eta jazarkunde.
HU Zez 112.
Mementoko araben arteko hisiak geldituak dira.
Herr 8-8-1957, 1.
Bainan barnetik etzaut ixiltzen hisiaren oihartzuna.
Xa Odol 265.
Elgar jasaiten zuten hisiarik gabe.
Lf ELit 110.
2.
(
G, L, S (i-), R ap. A; SP, Lar, H (+ i-)).
Obstinación, terquedad.
"Opiniatreté"
SP.
"Capricho"
, "obstinación", "porfía", "contumacia" Lar.
Eta eroriz geroztik hisiaz gogortzetik [begira]
.
EZ Man I 35.
Ezar nezan porogutan, / ordea hanbateki / ez, isireki, / har den' eztela burutan.
'Ne t'obstines pas'
.
O Po 29.
Bere hisitik eta thematik ilkhitzeko gogorik eztuena.
ES 172.
Bertzerenerat ez iaustea [...] orguilleriaren eta hisiaren seiñalea da.
Ch I 9, 3 (Mst bürü gogor).
Emen ohizko hisiak / eta kontra egiñ nahiak.
Gy 192.
Hisia utzi bazterrerat.
Hb Egia 128.
Bi egunez Aitak atxiki zuen bere hisia, eta gero jaterat galdetu zuen.
Prop 1912, 20.
(ap. DRA)
(G-to, L, BN, S ap. A; H),
hisia
(Dv),
hixi.
Anhelo, fuerte deseo; pasión desordenada.
"
Jokoko hisia, passion du jeu"
Dv.
Ezi eben aragiya, emiendatu eben biziyuak, sujetatu eben isiyak.
LesakSerm
252.
Zeren jarraiki den bere hisiari.
Dv Imit 13 (ap. A).
Donokirako ixia, apeta.
Ayerb EEs
1912, 178.
Beti erkitu geldi-bearra / ama geigoren isia (gutizia).
Or Eus 192.
"
Hixi gaistoa (Lc), mala intención"
A.
3.
"
Isi (S; Foix), incrédulité"
Lh.
4.
"
Isi (S; Alth), démangeaison de parler irréductible"
Lh.
HISIAN.
"Isian da (BN-lab), está despechado" A.
"
Hisi gaiztoan da (L-ain), está despechado"
A.
HISI GAIZTOKO.
Obstinado.
Emagun ez dituztela buru gogorrak, ez bendekariak, ez hisi gaxtokoak.
Hb Egia 155.
HISI-GOGOR.
"(R, S), terco, tozudo" A.