Etim. Para su origen, como compuesto de oin, en *ort-gai, v. FHV 309.
1.
(L-ain, B; Lar Sup, H; -kh- SP→Dv, H),
orkai (-kh- BN-baig; Izt 85r),
orkei (-kh- L, S; Lar, H; -kh- Ht VocGr, Arch VocGr, Dv, H),
orke (
-kh- BN-ciz-lab),
orkoin (H (+ -kh-)),
ortkoi (-kh- L; SP (que cita a Ax))
Ref.:
A (orkhai, orkhe, orkhei, orkoi, ortkhoi)
.
Horma, molde; (fig.) forma.
"Forme de soulier"
SP.
"Forma, molde, orkeia
"
Lar.
"Forma, manera, orkoia
"
Lar Sup (seguramente tomado de un ej. fig. de Axular).
"
Orkhoian egina du gorphutza, il a le corps fait au moule"
H.
"
Ezta gehiago horrelako gizonik egiten, orkheia galdua da
"
Ib.
(s.v. horma).
Orkoñaren gañean daudez [botak]
.
Volt 269.
Aphur bat erabiliz gero, moldatzen da, oiñaren neurrira eta orkhoiera ethortzen da.
Ax 490 (V 317).
Gauza guztik lehenbizian hartzen dute bere plegua eta ortkhoia.
Ib. 87 (V 59).
Zeren eta arima delakoz khorpitzaren orkheia.
Egiat 184.
Hau da handia; ene zaldi xuri ohiaren urhats bera da, orkhei bera, buru bera.
EskLAlm 1900, 17.
(ap. DRA)
Euskararen ortkoiak, moldeak, euskaldun utsen baitan ditugu.
FIr 161.
Erdararen orkoiak.
FIr EEs
1931, 102.
Zapatari batek bestea eskutan daukan orkoiez jotzen badu.
Berron Kijote 169.
2.
orkei.
"Métier, lankhei, orkhei" Gèze.
3.
"(R), tira de paño que fija por debajo del pie los demás extremos de la media que llega hasta el tobillo"
A.
4.
orkei
(-kh- BN-mix, S). Ref.: A; Lrq. "Picador donde se apoya la leña que se ha de cortar" A.
Harri bat dute [biderantek] burukitatzat, edo bertzela orkhei bat, urean irrisa egos artean etzan aldi baten egiteko.
Prop 1898, 102.
ORKOIAN ETA HAINBATEAN.
"Orkheian eta hanbatean da, c'est exact (au moule) et juste au point" H.
ORKOI-EGILE.
"Orkhegile (BN-ciz), hormero, fabricante de hormas" A.