(V, G, AN, L ap. A; Lar, H),
garraskots
(Lar, Añ (G), H, A (que cita a Lç)),
karraska-ots
,
karratskots
,
karrazkotz
(SP).
Crujido. "Hortz karrazkotza, grincement, cliquetis de dents" SP. "Crujido", "trisca, ruido" Lar. "Crujido de dientes, orz garraskotsa" Ib. (Añ ortz garraskotsa). "Bruit d'un craquement" H. "Crujido de dientes" A. Duvoisin (y de éste pasa sin duda a Azkue), da además garrakots, citando a Leiçarraga, donde no hemos encontrado más que garraskots. Cf. KARRASKA-HOSKA. v. 1 karraska.
Han izanen da nigar eta hortz garraskots. Lç Mt 8, 12 (Ur (G) ortz karraskotza;
v. tbn. Lç Mt 13, 42; 13, 50 y ss.). Eta hortz-haginei karrask-hots handi hura eragiten deraue. Ax 585 (V 376). An dira betiko negarra, ortz-karraskotsak. Ub 156. Izain den negárra ta ortzen karratskótsa. LE Doc 269. An izanen da negárra ta órtzen karratskótsa. LE Urt 27v. Nere kontra egin zituzten beren ortzen karraskotsak. Ur Ps 34, 16 (Dv karraskatu). Aserretuta, ortzakin karraska-otsak egiten zituztela jarri ziran. Lard 487 (433 y 434 orz-karraskots). Infernuko kondenatuen ortzen karrasi ots [¿por karraskots?] eta betiko negarrak. Arr Bearg 438 (ap. DRA). Bazan Errusi aldean agin-karraskotsa ta negarra. Eguzk GizAuz 131.
KARRASKOTS EGIN
(Lar, Añ (G)). Crujir.
Eta garraskots bere hortzez egiten dik.
Lç Mc 9, 18.