Tr. Documentado en la tradición meridional durante los s. XIX y XX. Al Norte se encuentra en Hiriart-Urruty, Zerbitzari, Othoizlari y J. Etchepare. La forma general es mamitsu , excepto para los vizcaínos, que emplean mamintsu . En Azkue se encuentran ambas formas. En DFrec hay 10 ejs. de mamitsu, meridionales.
sense-1
1.
(G, AN, L, BN; Urt IV 253, Lar, Dv, H),
mamintsu (V; Añ)
Ref.:
A (mamitsu, mamintsu); Etxba Eib y Elexp Berg (mamintsu). Carnoso, pulposo, con miga."Pulposo"Lar.
"
Ogi guti errea, mamitsu, le pain peu cuit a beaucoup de mie. [...] Bildots mamitsua, agneau charnu. [...] Sabuka mamitsua, sureau qui a beaucoup de moelle"H.
"
Arragueta'kuak eitten eban ogixa, mamintsua
"EtxbaEib.
"
Iztar mamintsuak dauzka arek
"ElexpBerg.
Begiratu baserri mutill ta gizon gaztiai, zein mardo ta mamintsubak daukeezan matralla alde ta zankuak. MgPAb 59 (v. tbn. 129).
Aragiz lodi, mamintsu, mardoa. Mg(
inVMg 95
).
Tomate leun mamitsuak. IztC 155.
Gorputz lerden biurkor ez argal da ez mamintsua. AgKr 53.
Begiratu aien lepo gorri mamintsu ta sabel-zorro borobilari. AArdi 40 (BeinB 51 mamintsu).
An begira eukozan andre mamintsu gizeneri irribarre zabal egitean. ErkiagArran 187.
"Lore usaindun mamitsuak" liburua izkiriatu zuena. AIr(
inIzetaDirG 11
).
Ardi txuri larru mamitsuak. IbiñVirgil 102.
Atzo harrizko iduri, eta egun ogi fresko muflea bezain gozo eta mamitsu egina [apeza]. LarreArtzainE 132.
Eraren zakarkeri mamitsuak. "Carnoso"
.MEIG IX 126.
(en colab. con NEtx) v. tbn.
EEs 1918, 153. Zub 64.
azpiadiera-1.1
"
Esne mamitsua, lait caséeux"H.
Egosten dago beisegijaren ezne txito mamintsu ta koipatsuba. MgPAb 104.
sense-2
2.(Fig.).Sustancioso, denso. Orain argitara ateratzen dodazan ipuin mamintsu on onek. ZavFab,
RIEV 1907, 91 (tbn. ipuñ mamintsu en Altuna 5).
Behereko zolan mamitsuago eskuara, damurik itsuago; ez ohartua, zenbat etsai dituen aiher. HUAurp 215.
Zure txartel mamitsu, mila dollarreko txartel hura. AArdi 29.
Euskel-abesti zergada edo txorta txukun ta mamitsua bialduaz. GaritUsand 25.
Argitaratu dan eliz-libururik onena, mamitsu ta ederrena da. ArgiDL 170.
(v. tbn. liburu mamitsu en Zerb IxtS 100, Othoizlari 1958, 176)Elizanbururen olerki mamitsuen antzeko bat. Inza(
inJaukolBiozk X
).
X. [Lizardi] tinkotasunaren billa larrian dabillena. Mamitsu, giar, labur. TAgY 1933, 21.
Nolatan ez dituen berak gure euskal-orriak lan gozo mamitsuz yosten. LdiIL 83.
Mingaiñ gaizto arrek ezin eraman Usoaren bertso mamitsuok. EtxdeAlosT 98.
Eskuetan dezun liburu eder-mamitsua eskeintzen dizu. FLab(
inMunita 10
).
Izketa mamitsua izan dugu. TxillLet 82.
Bular edo auspo onak bear ziran an itzaldi mamintsuak egiteko, buruko argitasunaz batean. ErkiagArran 138.
Pitagoraren ikaskairik mamitsuena. ZaitPlat 58.
[Liburutxoa] orri askokoa ez da, bañan mamitsua, sendoa. (In MAtxGazt 7
).
Askotan naiko bertso mamitsuak irtetzen dute.Insausti 233.
Artikulutxoa, orrialde batekoa izanik, mamitsua da. MIH 206.
Liburutxo labur bezain mamitsu honek bertso pilla polita dakar. MEIG II 132.
Hitzaurre luze-mamitsua. MEIG III 114.
v. tbn. Ag Kr 95. Enb 138. BEnb NereA 128.
azpiadiera-2.1
(Ref. a personas). Bere bide-lagun Elea-ko Zenon ikasle mamitsua omen zuen. ZaitPlat 39.
azpiadiera-2.2
(Uso pred.). Onezaz gainera Larramendi luze ta zee ta mamintsu mintzatu zitzaigun. AY 1934, 8.
sense-3
3.Abundante, copioso, sustancioso. Bietarik ba omen du ausarkian eskualde huntako lurrak, [...] bainan ez orotan berdin lodi, ez mamitsu, ez hel-menean. JEBer 8.
Soldata mamintsua beragandu dau. ErkiagBatB 165.
San Juan su, bazter guztiak mamitsu. EZBB II 94.
sense-4
4.Entrañable, querido. Nere galdera mamitsu bati / erantzun diozu benaz, / erantzun alai danik ederren / egi-egizko baietzaz. EAOlBe 40.