Tr. La forma sube se documenta en textos meridionales (en su mayoría guipuzcoanos) desde finales del s. XIX, y suga en fray Bartolomé, Lardizabal (junto a suge ), Barandiarán e Insausti (246). En DFrec hay 11 ejs. de suge.
sense-1
1.
(gral.; Lcc(
-ea det.), Volt 117, SP, Urt I 102, HtVocGr, VP 85r, Lar, Añ, Lecl, ArchVocGr, Gèze(
sü-
), VocCB, Dv, H, ZamVoc),
suga (V-gip, G; Dv(G)),
sube (V, G, AN, L-arcang, BN-baig-lab),
suba (V-gip),
xuge (L-côte),
zubi (BN-ad)
Ref.:
Bon-Ond 144;
VocPir 491, 493;
A(
sube, suga, suge
);
EI 385;
Lh;
Lrq;
SatrVocP;
IzArOñ(
suba, sugáak
);
IzUrrAnz(
subía
);
IzAls(
sube
);
IzUlz(
súbia
);
IzTo(
subia
);
EtxbaEib(
subia
);
GketxLoiola(
mazpildu
);
CEEN 1969, 91;
ZMoso 66;
EAEL 95;
ElexpBerg(
suba
)
. Serpiente (a menudo ref. al Diablo); (fig.) persona traicionera.
"Culebra","bíbora"Lcc.
"Culebra"Lar,
Añ.
"Serpent","couleuvre"Dv,
VocPir.
"Il ne me semble pas que süge doive être employé pour la couleuvre, [...] par sügia le basque entend plus particulièrement désigner les serpents vénimeux"Ip(carta a Bon)Eusk 1957, 180.
En AxN se explica sierpe (458) por suge. Tr. De uso gral.
Zareten bada zuhur sugeak bezala, eta sinple uso kolunbák bezala. LçMt 10, 16 (He, TB, EvAN, Dv, Ip, Ur, SalabBN, Echn, Hual, Ol, Leon, Or, Ker, IBk, IBe suge; Samper serpiente
).
Sugea illagatik, sugakumeak bizi. RIs 79.
Abreak eta elhiak / orobat egizue, / suge eta hegatztiñak / orobat egizue. EZEliç 92.
Aphoz, sugez, ielez eta likitskeriaz bethe liteke. Ax 41 (V 25).
Nori urrikalduko zaio sugeak ausiki duen inkantadorea?SPPhil 290.
Laur suge handiren buriak. TtOnsa 95.
Sumintzen bazaik muthiriki / bihotzean suge-herra. Gç 139.
Sugeak xistuz dagoela ausikitzen du. ES 197.
Etzinduen suge zarrak ez kutsatu ez erakarri. LarSTomas 2.
Nuzpaiko süge zaharrak therritatüren eta khexa eraziren zütü. Mst III 12, 5 (SP y Ch suge zaharrak, Ol sugeak, Leon suge tzarrak
).
Ifernuko suge ikharagarria. HeGudu 139.
Buruko illeak suge egiñak zeduzkala. MbIArg I 328.
Ez duzue zeren izan sugeen ausikien [...] beldurrik. Lg II 297.
Ezkutuban dagozan suge okertubak. MgCO 193.
Belar artean dago sugea, / ez bada izan arduragabea. VMg 66.
Basoko suga ta pristija benenotsubak. fBOlg 160.
Non ene ondotik ihes eginen baituzu suge baten aintzinetik bezala. MarIl 71.
Suge letoinezkoa. Jaur 360.
Ikusten du bidean / etziñik sugea. ItFab 79.
Uleen lekuan suge aldra andi bat ebala. UrMarIl 28.
Eskergabeen modela / segurez sugea eztela. Gy 259.
Suge pozonizkoen ozkada guziak. Lard 100 (67 suga
).
Gaiza bera gerthatzen da sügeki, marmoteki eta beste zunbait abereki. IpDial 29s.
Mazapanezko aingira edo sube polit bat. SorGabon 46.
Ai! ez bagendu jan suge aren / sagar politikakua!ABAmaE 32.
Adixkide zirea suge pozoindunekin, zakur errabiatuekin?HUZez 86.
( s. XX)Bere abian gordeta dagoan sube biribilduaren antzera. AgKr 165.
Ta Jordaens? Inpernuko suge orrez zer egin ote dute?LhYol 47.
Sugerik nork egundaino hazi du bere etxean?BarbSup 3.
Suge zarra, esan zion batak Taveni. OrMi 31.
Suge luze bat bezala bihurdikatuz [erreka]. JEBer 40.
Suga-itxurako izaki edo jainkoizunak. JMBELG 50.
Buztanean zapalduriko sugea lez, asarre ta amurruz jagiten dira. EguzkGizAuz 26.
Nik ere gorroto zaittuztet, suge narraztariak. EtxdeAlosT 65.
Suge zitalak engañau zaitu / arrokerizko bideti. BEnbNereA 165.
Sugeak eta apoak kalituko. JEtchep 36.
Sugea beti hor nausi zen oraino, eta sugea baino tzarrago, gizona. ArdoySFran 190.
Bada Kalabriako basoetan suge gaizto bat. IbiñVirgil 103.
Lagundu behar nuk. Sugeak ausiki nik. Etchebarne 60.
Porruak sendatzen ez duena subearen ozka izango da. Ostolaiz 130.
Sugeak paradisua pozoitu baino lehen ordea. MEIG III 43.
v. tbn.
ReinEusk 129 (Larraun, 1614). RomBasc 2. Hm 98. O Pr 686. Mong 592. CatLav 24 (V 19). Cb Eg II 148. Mih 106. CatLan 32. Egiat 223. Ub 66. Zuzaeta 135. Añ LoraS 115. AA II 94. JJMg BasEsc 33. Chaho AztiB 7. Bordel 108. Arch Fab 199. Ur Dial 37. Dv LEd 263. Hb Egia 59. CatS XI. Arr May 57. Elsb Fram 178. Zby RIEV 1908, 206. Jnn SBi 8. Lap 125 (V 59). Azc PB 38. Itz Azald 137. Mdg 134. Kk Ab I 38. Inza Azalp 155. Ox 124. Altuna 99. Jaukol Biozk 29. Enb 80. FIr 136. Ir YKBiz 137. TAg Uzt 131. Zerb IxtS 41. SMitx Aranz 144. NEtx Antz 16. JAIraz Bizia 42. Munita 64. Mde Po 97. Anab Poli 14. Arti MaldanB 191. Zait Plat 151. Osk Kurl 159. Erkiag BatB 89. Larz Iru 58. MAtx Gazt 39. Vill Jaink 183. Arin AEF 1980, 64. Berron Kijote 153. BBarand 49.
Sube: Inza Eusk 1928, 262 (AN-araq). Tx B I 83. MendaroTx 96. In Uzt LEG I 234. BasoM 84. Ataño TxanKan 120. Balad 104 (V-arr).
azpiadiera-1.1
"
Zubia parece ser Syngnathus acus, o aguja de mar, del orden de los lofobranquios"ArzdiPeces.
"Paparda, aguja, papardón (Scombrexos saurus), potakarra, zubia
"FauMar 45.
"Serpiente de mar, mula, aguja (Signathus acus), orratza, zubia
"Ib. 47.
sense-2
2.Culebrina, solivo de una antepara.
"Las sugueas que se hallan debajo de los tablones del suelo de la antepara y sobre los azpi-sumbillas"(1803). GoiBur 282.
azpisarrera-1
SUGE-HABIA. Nido de serpientes.
Yaio al nendiken ni eskale batengandik suge-kabi batean!OrMi 97.
azpisarrera-2
SUGEAK KOSKA EGINDA EGON. "
Sugiak koxka inda egon. Esapide honek norbait haurdun dagoela adierazten du. Horrire sugiak koxka intzion
"ZestErret.
azpisarrera-3
SUGE-ARRANO. "Águila culebrera"MItziarTxoriak 24.
azpisarrera-4
SUGE-ARTABURU (ArzdiPlant1 279; sugartaburuV-ple-gip, subartaburuV-gip, zugartaburuAApend(s.v. xugidar
))
Ref.:
A(
sugartaburu
);
ElexpBerg(
subartaburu
)
. Fruto del aro.
"
Iñurriondokoa deritxon landarearen burua da sugartaburua; artaburua baiño bere gorriagoa da bera
"A.
"El espádice fructífero de Arum maculatum
"ArzdiPlant1 279.
"Aro, jaro"ElexpBerg.
SUGE-AZAL. "Sugearen azala. Urtero berritzen duenez gero, toki beroetan geratzen da. Sendagai modura erabilia"ZestErret.
v. SUGE-LARRU.
azpisarrera-7
SUGE-BARATXURI. "Allium anguinum"Urt I 528.
"
Sube-baratxuri (G), ajo silvestre"A.
azpisarrera-8
SUGE-BELAR (Lcq 166; -belharL-sar; Urt I 478, H, T-L, suge-bedarV-ple-m-gip, BN-baig, suga-bedarV-gip, sube-bedarV-gip, suba-bedarV-gip, subelharH)
Ref.:
A(
suge-bedar
);
ZerbGH 1934, 329;
IzArOñ(
suga-bedarra
);
EtxbaEib(
sube-bedarra
);
ElexpBerg(
suba bedar
)
. Aro; aplicado tbn. en gral. a diversas plantas consideradas venenosas.
"Alcibion"Urt I 478.
"(Arum dracunculus), dragontea, serpentaria, serpentina"Lcq 166.
"Arum, pied de veau"H.
"
Subelharra (L), espèce de vesie"Ib.(s.v. su, aunque apunta su posible relación con suge
).
"Estragon"T-L.
"
Sube-bedarra, se dice de las hierbas que se suponen venenosas"EtxbaEib.
v. SUGE-ARTO. Begi-handiak, idi-mihiak eta suge-belharrak. BarbPiar I 113.
azpisarrera-9
SUGE BELTZ (BN-baig; sube beltzB)
Ref.:
A(
sube beltz
);
SatrVocP
. Culebra ciega que tiene planchas negras.
"[Culebra] venenosa"SatrVocP.
azpisarrera-10
SUGE-BERAKATZ. "
Suá-berakatz [...]. Es la misma planta que suga-bedarra
"IzArOñ.
azpisarrera-11
SUGE BIBORA (V-arrig; suga-V-gip, suba-V-gip, suge-bilboraV-oroz-arr-ple-ger-m-gip, sube-bilboraV-m)
Ref.:
A(
sube-bilbora, suge-bilbora
);
EAEL 95;
ElexpBerg(
subabibora
)
. Víbora.
v. SUGE-BIPERA, sugegorri. Suga bibora baten miin zitalagaz. fBIc II 202.
azpisarrera-12
SUGE-BILO. "(R-uzt), especie de lombriz acuática; litm., pelo de culebra. Uturrietan ebiltan dan sugeño bikalako bat, aria gisa, ez lodiago
"A.
azpisarrera-13
SUGE BIPERA (L, BN, S ap. A
; sube-L, BN-lab ap. A). Víbora; (fig.) persona maldiciente, de lengua viperina.
v. SUGE BIBORA, sugegorri. Suge biperen arrazak, nola eskapa zaitezkete ifernurat kondenatuaz izatetik?HeMt 23, 33.
Dañurik gabe ibilliko zare suge biperaren gañean. Mih 106.
Suge biperaren xixtakoak. BarbSup 109.
Barkhatzen othe zinduten, zuek, suge-biperak, bati sista, bertzeari asiki ari zineztelarik?Ib. 123.
Suge mutuak eztu ausikitzen, suge biperak bai. (BN-ciz). AEY I 442.
Ohartzen da suge bipera bat joanki zela ihes.Etchebarne 59.
azpisarrera-14
SUGE-GEREZI (AN-5vill). "(Arum maculatum), aro, jaro, [...] flor de primavera"Lrq 166 (
A
).
v. SUGE-ARTO.
azpisarrera-15
SUGE-ILAR (-ilharL; Dv, H, -idarV-ple-m; ZamVoc, subeillarG-to, sua-idarV-gip, suga-idarV-gip, sube-idarV-m, sugillarG-to, AN-gip-5vill, sugidarV, subillarG-to, suilarL, surigarV-ger, suilharZerbGH, xugidarAApend)
Ref.:
A(
sugillar, suge-idar, sugidar, subeillar, subillar, suilar, surigar
);
ArzdiPlant1 279;
IzArOñ(
sua-idarra, sugá-idarr
)
. "Gith, nielle"Dv.
"Sarrasin, blé"H.
"Arvejana"A.
"
Subillar (G-to), guisante silvestre"Ib."Neguilla. Sugeidarra bedar lora gorri-ederra da, [...]
"Ib."Renouée sarrasin (Polygonum fagopyrum), suge-ilharra
"ZerbGH 1934, 47.
"La mala hierba que crece entre trigo enroscándose en él; tiene semillas como la zalga
"IzArOñ.
Toki batzuetan, suge-ilharra edo artho beltza, Frantsesek sarasin deitzen dutena, eraiten dute ogi-ondoan. DvLab 145.
Ezen suge-ilharra ez da burdinazko hortzekin bihitzen. DvIs 28, 27 (Ol sugillar, Ker sugeidar; BiblE anis
).
Oloz, ezkartez, su-ilharrez edo arrosario-belharrez lur zikinduan. Eskual 15-7-1913 (ap. DRA; la ref. es incorrecta).
Sugilarren leka makilaz yoka aletzen da. EG 1956 (9-10), 75s.
azpisarrera-16
SUGE ITSU (AN-5vill, L, Ae, Sal; Dv, H; s. utsuR-uzt, sugeutsiR, subeitsuAN-5vill, B, BN-baig, sügütsüS; Foix)
Ref.:
VocPir 492;
Ip(carta a Bon)Eusk 1957, 180;
A(
sugeitsu, suge-utsu, subeitsu
);
Lrq(
sügütsü
)
. "Culebra pequeña negra e inofensiva, vulgarmente llamada 'ciega'"A.
"Orvet"VocPir,
Dv,
Lrq.
"La petite couleuvre inoffensive de prés"Ip.
"Couleuvre"H,
Foix.
Egiten du orretan suge itsu ziraunarekin botikari jakinsuak egiten duena. MbIArg I 230.
Gizona eta suge itsua. "Couleuvre"
.Gy 258.
azpisarrera-17
SUGE-JAN (AN-gip ap. GarbizLezo 234
). Aro.
v. SUGE-ARTO.
SUGE-LORE. "
Suba-loria, decíamos de las plantas que suponíamos venenosas"EtxbaEib.
azpisarrera-23
SUGE LOTARI (Lar(
H
)). "Aspid, serpiente, suge lotaria
"Lar.
Suge lotarien pozoia aien ezpañen barnean. (160). LE-Ir.
Suge lotariaren puzoi ezin senda ditekeana [...], venenum aspidum insanabile. AA III 383.
Suge lotarien pozoia. EchveDev 401.
azpisarrera-24
SUGE-MAHATS (L; sugamatsV-gip, G-goi, suga-maatzV-gip, sube-matsB)
Ref.:
A(
sugamats, subemats
);
Lh;
IzArOñ sugá-maatza;
IzetaBHizt2(
sube-mats
)
. Aro; fruto del aro.
"Planta que tiene una espiga llena de granos rojos; sus hojas son buenas para curar diviesos"A.
"Fruto que da en forma de uva roja el irústarbi
"IzArOñ.
v. SUGE-ARTO.
azpisarrera-25
SUGE-MIHI. "Ophioglosse"T-L.
azpisarrera-26
SUGE-MIZTO. Lengua de serpiente; (fig.) lengua viperina, maldiciente.
Suge-miztoa --zanpatu nonbait-- / zangoan suma zuala. OrEus 317.
Suge-miztoak edena zerion. --Gordiñegi mintzo aiz, Piarres. EtxdeJJ 58.
Ipuiak badu miztoa, eta suge-miztoa gainera. MEIG I 145.
azpisarrera-27
SUGE-MORA. "
Sugemore (V-arr-oroz), conjunto de culebras pequeñas apelotonadas"A.
azpisarrera-28
SUGE-MUSKER (L, BN; sumuskerB)
Ref.:
Lh;
SatrVocP(
suge
);
IzetaBHizt2(
sumusker
)
. Lagarto; en gral., dragón o monstruo con aspecto de reptil.
"Lézard vert"Lh.
Hemen, itsas hegian badugu suge-musker ikharagarri bat mundu guzia harritua daukana. Baditu jadaneko janak nork daki zenbat idi eta jende ere bai. JnnSBi 380.
Agur Bizkaiko seme / amaginarreba, / suge muskar andi bat / sartuko al jana. (V-ger). Balad 98.
azpisarrera-29
SUGE MUTU. "
Suge mutua (BN-baig), [culebra] inofensiva (BN-baig)"SatrVocP.
Suge mutuak eztu ausikitzen, suge biperak bai. (BN-ciz). AEY I 442.
azpisarrera-30
SUGE NABAR (BN-baig; sube-nabarB). "[Culebra] venenosa"SatrVocP.
"
Sube nabar, especie de culebra muy mala"(B, comunicación personal)
azpisarrera-31
SUGE-OPIL. "(L-ain, Sal), conjunto de culebras pequeñas apelotonadas"A.
azpisarrera-32
SUGE-PELOTA. "(S), conjunto de culebras pequeñas apelotonadas"A.
azpisarrera-33
SUGE-PERRETXIKO (V, G; sugaperretxikuV-gip, subaperretxikuV-gip, sua-perretxikoV-gip)
Ref.:
A(
perretxiko
);
IzArOñ(
perrétxiku
);
SMEiSet;
ElexpBerg(
subaperretxiku
)
. "(V?, G), (Marasmius urens), seta sospechosa, de carne delgada, firme y amarillenta"A.
"
Copinus, Drosophila, Geophila eta kidekoak, edendunak edo jatekotzat hartzen ez direnak"SMEiSet 322.
"Llámase así a las setas presumiblemente venenosas"ElexpBerg.
azpisarrera-34
SUGE-PILA. "
Suge-pilla (AN-5vill), conjunto de culebras pequeñas apelotonadas"A.
azpisarrera-35
SUGE-TIPULA (G-to; suba-kipulaV-gip, suga kipulaV-gip)
Ref.:
A(
sugetipula
);
ElexpBerg(
suba kipula
)
. "Cebolla silvestre"A.
"Ajo de oso"ElexpBerg.
azpisarrera-36
SUGE-TXIDAR. "
Suátxidarra [...], una hierba mala"IzArOñ.
azpisarrera-37
SUGE-TXORI (L? ap. A
; -xoriDv, H). "Pie-grièche"Dv.
Iduritzen zauku suge-xoria deitzen dela suge kolore delakotz. Dass-ElissGH 1923, 594.
azpisarrera-38
SUGE URDIN. "(L; Hb), orvet"Lh(pero no lo encontramos en Hb).
"Couleuvre, suge-urdin
"T-L.
azpisarrera-39
SUGE-ZIGOR. "Caducée"Hb.
azpisarrera-40
SUGE-ZIRAUN. "
Sugezirau, vipère"Hb.
azpisarrera-41
SUGE-ZORATZAILE. Env¡cantador de serpientes.
Bata pertzegile egin zen eta bestea oskigile; bata apez eta bestea auzapez; bosgarrena suge-zoratzaile egin zen. MdePr 139.
azpisarrera-42
SUGEZKO. De serpientes, consistente en serpientes.
Sugezko kastigua [tít.]. Jainkoak, bada, mingañ gaizto aien kastigurako bialdu zituen, sua zerioten suge-taldeak, zeintzuen miztoak ukitzen zutena, kiskaldu eta illik geratzen zan. Lard 100.
azpisarrera-43
SUGE-ZOTZ (Lar, Hb). "Caduceo, una vara con dos culebras, como la de Mercurio"Lar.
azpisarrera-44
SUGE-ZULO. Nido de serpientes.
Nola izango naun ba, sugezulo dirudin etxe madarikatu ontan?EtxdeJJ 57.