1.
(V-m-gip, G)
Ref.:
A;
Elexp Berg
.
"Comer con torpeza produciendo ruido"
A (se trata, obviamente, de una expr. adv., no de un verbo).
"
Mutikuak marra-marra jaten zittuan sagar berdiak
"
Elexp Berg.
Belar-bakoitzak marra marra, / nola zaldi batek garagarra, / apurtzen zuen bere ortzetan, / biurtzen zuela iriñetan.
Mg (
in
VMg 98 (v. tbn. el mismo ej. en Zav Fab RIEV 1909, 29)
).
2.
(G ap. A
).
Murmurando, cuchicheando.
"Onomat. de murmurar"
A.
"
Marra-marra, murmurar"
Ort Voc 151.
v. marmar.
Or zabilze marra-marra, ta orain nik ezin amarra.
EZBB II 83.
Errezatzen marra-marra.
And AUzta 74.