(V, G, L, BN, S; SP(aiotz), Lar(+ aioz), Añ(+ aioz), Lecl, VocBN, Gèze, Dgs-Lar 5, H),
haiotz (Dv, H),
agotz (A, que cita a Añ),
aietz (B),
ariotz (V-ple),
airotz (V-gip),
aizotz (V-gip)
Ref.:
A(aiotz, aihotz, ariotz);
IzTo(ayotza)UrrAnz(airótza);
EAEL 138;
ElexpBerg(aizotz);
IzetaBHizt2(aietz);
ZestErret . Podadera; machete."Bedoy que vulgarmente de dice ayhoça
"(Domezain, 1521). LexHNav II 26.
"Serpe emmanchée en un long bâton. Aiotza zorrotztua (Ax), serpe bien aiguisée"SP.
"Podadera", "podón", "cuchillón", "cuchilla" Lar y Añ."Xifero, el cuchillo de matar reses", "hocino" Lar."Une faux"Lecl.
"Longue hache servant à couper des haies, des branches, même des ronces"VocBN..
"Serpe"Gèze.
"Serpe à long manche pour couper les épines et taller les haies"Dv.
"1. serpe à lame large et courte, long-emmanchée, pour émonder haies, arbres. Sorte de volant. [...] 2. serpe à lame large et courte, et à courte manche, à l'usage des vignerons. [...] 3. coutelas [...]. 4. couperet de cuisine, de boucher"H.
"Hoz para cortar leña, aiotza, maketsa
"Dgs-Lar 5.
"
Sapar gaiztoari aihotz gaiztoa, a mala zarza mala podadera"A.
"
Aiotz (Vc, G-goi), machete"Ib."
Agotz, [...] espada (Añ)"Ib."
Aiotsa: larrak ebakitzeko segaren antzeko "kutxillo" aundia" Ayerb EEs 1914, 175."La especie de hoz con mango largo de madera para cortar zarzas, etc."Iz To y UrrAnz..
"Especie de hoz con mango largo que se utiliza como machete. Goazen aizotza artu ta arantzak ebaitera
"Elexp Berg..
"Machete para desbrozar zarzales. Aietzakin garbitu dugu sasie
"IzetaBHizt2.
Cf. VocNav: "Aiyorch, herramienta para cortar ramas delgadas (Sal)" v. belagoi, bedoi, 1 puda, matxite. Tr. Documentado tanto al Norte como al Sur. (H)ai(h)otz es la forma gral. En cuanto a la aspiración, al Norte hay haiotz en Axular, Goyhetche, Hiribarren y Larre, aihotz en ChantP y Lafitte y aiotz en Oihenart y HerVal. Al Sur se documenta además aietz en un ej. de Etxaide.
Heriotzearen sega, onen eta gaixtoen arrontatzeko, haiotza zorrotztua eta prestatua dagoela. Ax 572 (V 367).
Sapar zaillari aiotz zorrotza. "Serpe"
.OPr 405.
Zein baitire bi trebesa [...], haiotz bat, bi ginbalet edo taratuli xume. (1767). SenperEus 64.
Aijotza. MgPAb 148 (en una lista de aperos de labranza; cf. ASJU 1978-79, 215 <aijotia>).
Judit andra alargunak Holofernesi burua ebagi eutsan aiotz zorrotza. AñMisE 122 (en CS 178 agotz).
Ifini eban pozik bere burua Tirano borreruaren aiotz azpian. Ib. 158.
Aiotza. IztC 232 (en una lista de aperos de labranza).
Eta harturik haiotza, / Trenkatzen dio gorphutza. Gy 162.
Kapitan biri agindu zien [...] prestatu zitzatela irurogeita amar [soldadu] zaldizko berreun aiotzekin . (Act 23, 23). Lard 524s (Dv eta berrehun lantzadun
).
[Beharko zituzten] bideak ere ideki haiotz edo phudarik gabe. HbEgia 11.
Haritx gazte bat nik aihotzaz / trenkatürik / üdüri zait ene bihotza / kolpatürik. ChantP 230.
Eta euren nausi gaztelar batek / Jaurtigi eutsun aiotzak / Zergaitik zuri eutsuzan bada / Besangok itxi billoixak. ABAmaE 74.
Askok ez zuten harmatzat, burdin sarde, aihotz, gerren edo lantza herdoildurik baizik. ElsbFram 118.
Aiotz bat begiberritu. HerVal 157.
Esan Amari, birrindu dogu / Zure areio arrotza, / Kendurik berai eskuetatik / Zu ilteko eukan aiotza; / Aiotz berberaz emon dautsagu / Zeuri opautzun eiotza. Enb 133.
Gastedijaren bijotza / Euzko-abertzale utza. / Onen aurrian zetarako da / Etsaien aiotza?Ib. 172.
Sabinek ikurriña, Mikelek aiotza, / Iñakik edestija, Mirenek bijotza / Erakutsi eutsezan gure zorkijari. Ib. 52.
Esan orduko, ontzigizonak, iskillu, aiotz, aizkora, ta Proventzatar gizajoak eskuan gapirioa. OrMi 9.
Auxe da Simonek Ama maite orri / Iragarri eutson samin-aiotza. GMant(
inOnaindMEOE 655
).
Eman ditzagun mundu huntako aizkora guziak, burdin ala alzeiru, aihotz, belhagoi ala puda. LfMurtuts 22.
Aienak aiotzez ebakiko ditu. OlIs 18, 5 (Dv pudak ebakiren ditu aihenak
).
[Ontzia] ura autsiz bezala zijoan, aietz (machete) batekin joka ari bailitzan. EtxdeItxas 248.
Berro zailari aihotz zorrotza, eta eritasun handiari erremedioa doblezka.EZBB I 68.
Aizkora, trontza, aiotz. Zendoia 17.
Haiotza, mako, belar ateratzeko, lasto ateratzeko eta orain guti ezagutuak direnak oro. LarreArtzainE 105.
azpisarrera-1
AIHOTZ-KOLPE.
Golpe de hacha, hachazo. Eta harturik haiotza, / Trenkatzen dio gorphutza. / Eta haiotz-kolpe bertze bat emanik, / Hirur egiten tu suge batetarik. "Il vous prend sa cognée, il vous tranche la bête; / Il fait trois serpents de deux coups"
.Gy 162.
azpisarrera-2
AIHOTZ-UKALDI.
"Aihozkhaldu (S), coup de serpe" Lh.