Tr. Documentado en textos vizcaínos ya desde Refranes y Sentencias (en la acepción de 'difícil'); fuera de éstos se encuentra en Cardaberaz, GavS, Iztueta y en algunos autores de la segunda mitad del s. XX. Además de la forma más usual eskerga, hay eskargea (det.) en BBizk e Iztueta, eskerge en Cardaberaz, Gandara, Zaitegi y Mirande, y eskerke (si no se trata de una errata) en GavS . En DFrec hay 8 ejs.
etimologikoa
Etim. De esker + -ga (< baga 'sin'), litm. 'ingrato'.
sense-1
1.
(V, G ap. A),
eskarga (V-oroz-arr-ple ap. A),
eskerge (Lar, Añ, H),
eskerke. Enorme."Ingente", "desmedido", "desmesurado", "descomunal" Lar.v. eskergabe (I, 4). Nun daukazu Durangoren / goarnizi[n]o eskargea. BBizk 30.
Orrelako kulpa txiki bat gaitz zeñ eskergea dan. CbEg II 171s.
Berneko erimen eskerge bat pariduten nagoala. (Gandara, carta a Larramendi, 1764). BAP 1966, 161.
Ur aserrea / Mendi eskerkea. GavS 19.
Neure soldauben billaukerija ain eskergia. MgPAb 209.
Deabruak betondoko eskerga bat emoeutsan. AñEL1 13.
Jaso ezin daben karga eskergiagaz. Astar II 15s.
Egingo naz txibi eskergea. ZavFab,
RIEV 1909, 34.
Mendi eskargearen arrokan. IztC 72.
Pekatu guztiz eskergia. CatBus 24.
Emakume eskerga, ezain, itxusi eta bildurgarri bat. UrMarIl 65.
Ots añ eskergea. ABAmaE 454.
Mendi eskergak argitu doazan legez. La Abeja 1890, 56 (ap. DRA
).
Durangaldeko mendi eskerga tontortsu orrek. ALEItz 132.
Zoritxar eskergeak. ZaitSof 141.
Guda eskergak. Ib. 165.
Pixu eskerga bat. TxillLet 104.
Theresaren zorigabe eskergari bezperan aterbe eman zion. MdeHaurB 56.
Uhin eskerge batek. Ib. 104.
Makiña eskerga bat. VillJaink 44.
Eskolea zan etxe eskerga ori. ErkiagBatB 17.
Euskararen izaeraz [...] zabalkunde eskerga [...] egin zuen. MEIG VI 65.
sense-2
2.Difícil. Ukaondoa hur da baia mun egiten eskerga. "Cerca está el codo, más difícil de besar"
.RS 250.
sense-3
3."Puissant, eskergea, botheretsua
"HtVocGr 411.
"Bravo, en las cosas y acciones que indican fiereza, izugarria, eskergea, ikaragarria
"Lar.
sense-4
4.Cruel, despiadado (?). Universua aundia da bai, zoragarri eta ospetsu, baiña baita garratz, eskerga ta biotz-gabea ere. VillJaink 119.