festaliar
1.
bestaliar (S; Hb, Dv, Foix ap. Lh.),
pestaliar (ph- H),
bestalier,
pestalier
Ref.:
Lh (bestaliar);
Lrq (bestaliar)
.
Convidado.
"Celui qui prend part à un repas"
Dv.
"Invité à la fête"
Lrq.
v. festale.
Otso batek, bestaliar joanik, / Hain lasterregi jan zuen, / [...].
"Étant de frairie"
.
Arch Fab 143.
Jan-edan eta, pestaliarrak badoatzi.
Ox 42.
Adixkide baten etxerat joana zen pestalier. Hain xuxen pesta guzia omen zen [...].
Zerb Azk 103.
v. tbn. Lander RIEV 1910, 600 (bestalier). Lf Murtuts 24 (bestaliar).
2.
"
Bestaliar, qui aime la fête"
Hb.
v. festatiar.