1.
(L, B, BN, Sal, S, R; SP, Urt I 66, HtVocGr 439, Lar, VocS 144, VocBN, Gèze, Dv, H)
Ref.:
A(higa, igatu);
Lrq;
SatrVocP
. Desgastar(se), ajar(se), consumir(se) (sdos. prop. y fig.). "User, rompre" SP. "(Au fig.). Goizik higatu da gizon hori, cet homme s'est usé de bonne heure" Dv. "Nabala higatua, couteau usé" H. "Consumirse de enfermedad, etc." A. En Harriet aparece: "Eztezazula higa ene pazientzia, [vous] ne mettez pas ma patience à bout (EZ Eliç)", pero lo que en EZ Eliç 4 se lee es: "Ezazula othoi fiega [sic] / ene pazienzia"; por el sentido, convendría más corregir con froga (la frase es parte de una oración dirigida a Dios). Cf. A: "Egetu (AN, Aq), arruinarse", pero lo que Aq 1260 trae es: "Gastada cosa por vieja, egetzea, igatzea" (v. ihetxe). Tr. Documentado desde el siglo XVI en la tradición septentrional. Al Sur aparece en Lizarraga de Elcano y en algunos pocos ejs. del s. XX. En DFrec hay 6 ejs., 5 de ellos septentrionales.
Mulsa higatzen eztiradenak egiteko. LçDecl ĩ, 7v.
Nitien arropa guziak higatu baititut. Echaux 155.
[Presuna] haserrekorrak ez ohi du begi orde anhitz higatzen. 'No suele gastar muchos pares de gafas'
.Ax 280 (V 187).
Zinzarri mihi gabe holzean higa. Saug 107.
Laur urte du, zuri beti iarrikitez, / higatzen naizela. OPo 18.
Bihotz garbi baten orde, bihotz higatu [bat]. SPPhil 423.
Pareta zahar, arrallatu eta hirrituak ere, edo dela zaharkitu hutsez edo dela etsaiez hala higatuak eta bilhakatuak. ES 97.
Denborak oro higatzen dituen arren. HbEgia 104.
Gaztean dabilana urhats holakotan / Labur higaturen da pena ahalketan.ElzbPo 221.
Bainan hezur eta haragi zen, ez burdina; burdina bera ere higatzen da emeki emeki. JEtcheberry 33.
Aspaldixe huntan osasuna higatua zuen. HUAurp 97.
Neska zar igatuen gañean, [...] itz bi esatea. AgG 296.
Bere indarrak higatu zituen Elizaren erakaspenak leihorrez-leihor hedatuak izan ziten. JEBer 66.
Sozialistak diñoenez, erabilliaz igatu edo amaitzen diran gauzak, bakotxarenak be izan daitekez. EguzkGizAuz 90.
Zertako'tugu hitz higatu hoik?MdePo 49.
Gazterik hil zen lanak higatua. ZerbAzk 80.
Zure edertasun ezin-igatua. OrAitork 105 (cf. EZIN HIGATUZKO).
Txirulak zure ezpaintxoak igatu baletza. IbiñVirgil 35.
Akitua, lehertua, iduri jadanik higatua, barnetik errea, Erromarat heldu zen.ArdoySFran 136.
Ganibetak geztera higatzen, eta gezterak ganibeta. EZBB I 121.
Ez zituzten zapetak higatuko eta hartu zuten akidura hartuko debalde.Etchebarne 54.
v. tbn. Harb 247. EZ Eliç 338. Tt Onsa 17. LE Ong 82v. AstLas 29. Etch 478. Gy 202. Lap 265 (V 121). Jnn SBi 77. Lh EEs 1914, 243. Ox 191. Barb Sup 171. Lrq Larraja RIEV 1931, 233. Markiegi in Ldi IL 14. Balad 214. Iratz 100. Xa EzinB 123.
azpiadiera-1.1
"Corromperse"LarSup(→)H.
azpiadiera-1.2
Usar (una prenda).Cf. supra ej. de Ax 280 (V 187). Besta-buru egunez kanpo ez zuela sekulan mokanesik higatzen. LfMurtuts 21.
azpiadiera-1.3
Pasar, emplear (el tiempo, la vida, etc.). Iberian higatzen urtherik luzenak. HbEsk 17.
Gauak ala egunak higatzen bestetan. Ib. 45.
Eta gure bizitzia higa dezagüla, zük bezala, Jinkoaren zerbützian. IpHil 44.
Beren bizia holako lanetan higatu ondoan [jakintsunak]. ArbIgand 17.
Ez bakarrik egunak bainan gauak ere otoitzean higatzen zituen Misionestak. ArdoySFran 311.
Portugesen artean bere bizia higatu behar zuen misionesta. Ib. 87.
v. tbn. Elzb Po 184. Etcham 120. Mde Pr 291. Larre ArtzainE 19.
azpiadiera-1.3.1
"
Non higatzen zare? où demeurez-vous"Dv.
sense-2
2.
(A). (Acompañado de tema nominal nudo).Hacerse, convertirse (y ser en adelante). Eure haurra, haur deno, ezak gastiga, eztakia gero esteiari higa. "Se perdre et devenir misérable"
.OPr 169 (cf. Saug 193: Haur maite, / haz aite, / ezten ara higa aite, que podría ser tal vez error por ezteiari higa; Oinehart, sin embargo, reproduce (219) el de Sauguis, sin otra modificación que la meramente gráfica, y traduce "vient souvent à perir misérablement").
Baigorrin Echauz zen sorthua, / Tursen arxaphezpiku gero higatua. HbEsk 76.
Bertze bat bilhakatu zen eta girixtino on higatu. Laph 76.
Biek higatu behar duzue gaur erran hitzen esklabo. XaOdol 321.
azpisarrera-1
EZIN HIGATUZKO (Dv).
Que no puede desgastarse, consumirse. "Inusable" Dv. Dabid, eskualdun zahar altzeiru ezin higatuzkoa. HUZez 173.
Hor dabila gure muthikoa, ezin-higatuzko bere oinetakoak soinean. BarbLeg 128.
azpisarrera-2
HIGATU-ORDAINTZA.
Igatu-ordaintza (amortización)-kutxa. LdiIL 119 (en un presupuesto).
azpisarrera-3
HIGATUXE(Forma con suf. -xe, de valor aprox.). "Un peu usé" Dv. "Igatuxea (BN-baig), bastante estropeado" Satr VocP. Izendatu zelarik, 67 urtetan, ja ordukotz lanak, bere karrak eta iduriz adinak ere higatuxea. HUAurp 133.
Bainan ene gerriko higatuxe bat utzi diotet eskuetan. BarbPiar I 10.
azpisarrera-4
HIGATZENTXE(Aprox. de higatzen). Idi hazkarrenetarik behar ditu; zezen itxurakoak. Eta higatzentxe direnean, saltzen ditu. DvLab 234.