1.
(V-gip, G-azp; Lar, Añ(G), Lcq 101, H(G), ArzdiPlant1 276),
intsusa (V-m, G-to),
intxosa (G-nav),
eltsutsa (AN-5vill),
intsusi (G-nav),
lintsusa (AN-ulz),
linsusa (AN-ulz; Lcq 101→AApend),
lintxusi (AN-egüés-ilzarb),
lintsusi (AN-olza)
Ref.:
Bon-Ond 147; A (intsusa, eltsutsa, lintsusa); Iz Ulz (linsúse), Als (intxosí), UrrAnz (intxusía); Ond Bac (intsusi); ZestErret (intxusa)
. Saúco."La [tierra] que después de labrada brota de suyo el sauco que llamamos intxusa saliparda es también escogida"Ensayo 28.
"Sureau"H.
Cf. VocNav s.v. linsusa. Probinzia onetako [...] zuaitzik ezagutuenak dira aretxa, pagoa, [...] kurkutxa, intxusa [...]. IztC 124.
Satorrak lurra erabili eztezan, satorra dagoan tokian intxusa-adarrak sartzen ditue. AEY I 47.
Intxusen kimue egosi, eta aren lurriñen jarri begik eta [...] sendatzen da begitako miñe. (G-goi). ArinAEF 1980, 65.
Erromak kentzeko olio irakiñetan egosi intxusea eta naastu beorrak kanpon eindako simaurre. (G-goi). Ib. 63.
Gaiñerako zugaitz jakiñekoak ere bai: intsusa, artea, lizarra, urkia, ta abar.Zendoia 197.
Intsusaren lorea ondo sekatu. Ostolaiz 63.
sense-2
2."(V), espiche con que se cierra el agujerito de barricas. Beti barriken intxusan dago, siempre está en el espiche de las barricas (se dice del tabernero aficionado a beber)"A.
azpisarrera-1
INTXUSA-BELAR.
"Intxus-belar (G-to), saúco" A.
azpisarrera-2
INTXUSA-LORE.
"Intxusa-lorea, fleur de sureau" H. Aundituta aide-miñe daukeneen intxusa-lorak egosi eta aan lurriñe artu. (G-goi). ArinAEF 1980, 63.
azpisarrera-3
INTXUSA-TXORI(Izt C 199, H). "Intxusa-xoria, oiseau de sureau, qui en mange le fruit" H. "Fauvette des jardins" Dass-Eliss GH 1924, 343. Intxusa xoria maiz baratzetako sasietan ikusten dugu. Dass-ElissGH 1924, 343.