intxusa
1.
(V-gip, G-azp; Lar, Añ (G), Lcq 101, H (G), Arzdi Plant1 276),
intsusa (V-m, G-to),
intxosa (G-nav),
eltsutsa (AN-5vill),
intsusi (G-nav),
lintsusa (AN-ulz),
linsusa (AN-ulz; Lcq 101→A Apend),
lintxusi (AN-egüés-ilzarb),
lintsusi (AN-olza)
Ref.:
Bon-Ond 147; A (intsusa, eltsutsa, lintsusa); Iz Ulz (linsúse), Als (intxosí), UrrAnz (intxusía); Ond Bac (intsusi); ZestErret (intxusa)
.
Saúco.
"La [tierra] que después de labrada brota de suyo el sauco que llamamos intxusa saliparda es también escogida"
Ensayo
28.
"Sureau"
H.
Cf. VocNav s.v. linsusa.
Probinzia onetako [...] zuaitzik ezagutuenak dira aretxa, pagoa, [...] kurkutxa, intxusa [...].
Izt C 124.
Satorrak lurra erabili eztezan, satorra dagoan tokian intxusa-adarrak sartzen ditue.
A EY I 47.
Intxusen kimue egosi, eta aren lurriñen jarri begik eta [...] sendatzen da begitako miñe.
(G-goi).
Arin AEF
1980, 65.
Erromak kentzeko olio irakiñetan egosi intxusea eta naastu beorrak kanpon eindako simaurre.
(G-goi).
Ib. 63.
Gaiñerako zugaitz jakiñekoak ere bai: intsusa, artea, lizarra, urkia, ta abar.
Zendoia 197.
Intsusaren lorea ondo sekatu.
Ostolaiz 63.
2.
"(V), espiche con que se cierra el agujerito de barricas. Beti barriken intxusan dago, siempre está en el espiche de las barricas (se dice del tabernero aficionado a beber)"
A.
INTXUSA-BELAR.
"Intxus-belar (G-to), saúco" A.
INTXUSA-LORE.
"Intxusa-lorea, fleur de sureau" H.
Aundituta aide-miñe daukeneen intxusa-lorak egosi eta aan lurriñe artu.
(G-goi).
Arin AEF
1980, 63.
INTXUSA-TXORI
(Izt C 199, H). "Intxusa-xoria, oiseau de sureau, qui en mange le fruit" H. "Fauvette des jardins" Dass-Eliss GH 1924, 343.
Intxusa xoria maiz baratzetako sasietan ikusten dugu.
Dass-Eliss GH
1924, 343.