ipurkoloka
1.
(
S),
ipurloka (
V-m-gip; H),
epurkoloka (
Lar),
iperloka (
V-ger-m)
Ref.:
A (ipurkoloka, ipurloka, iperloka);
Etxba Eib (ipur-loka);
Elexp Berg (ipurloka)
.
Inquieto.
"Pizpereta, mujer viva y pronta"
Lar.
"Persona poco asentada, andariega"
A.
"Inconstante, veleidoso. Ipur-loka bat zan iñun iraun ezindakua
"
Etxba Eib.
Emen iñoiz ez ditute beren lats iperlokak urritzen [...] iturriak.
Zait Sof 125.
Or doa erriz
erri, "andra urduri ta iper-loka" lekaimetxe barriak jasoten.
Onaind STeresa 34.
"(BN-lab; GH), chevalier guignette (ois[eau])"
Lh.
Martxotik Buruilerat ez du urtherik huts egiten ipurkolokak gure itsas-hegietan.
Dass-Eliss GH
1925, 96.
2.
epurkoloka
(Lar, H). (Adv.). "Nalguear, epurkoloka ibilli" Lar. "Anadear, epurkoloka ibilli" Ib.