Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
1 iraule. v. iraultzaile.
sense-1
1.
"Celui qui tourne la terre à la charrue"
Dv.
Hau aspaldian lantu lurraren barnagotik iraule eta ontzaile.
Ardoy SFran 326.
sense-2
2.
"(Au fig.), celui qui bouleverse, renverse"
Dv.