mazkar
(G-goi ap. A
; Aq (G), VocZeg
286, H),
maskar (G-goi ap. A
)
"Zarbo o lamprea pequeñita de los ríos" Aq p. 64. "Coto, pececito de gusto" VocZeg. Harriet, que cita el ej. de Iztueta, traduce "coquillage", creyéndolo var. de maskor.
Zergaitik ibai andiakin erreka zistor-etarañoko guztiak dituen ezkalu, mazkar, aingira ta amorraiz osotoro josiak.
Izt C 201s.
Perka ta mazkar arrantzara yoan, eta perka ta mazkarren yanari izatea gertatu.
Or Mi 63.