ilarka
(-lh- Dv→A),
ilharraka (H),
ilharraki (H).
"Vesce des blés"
Dv.
"
Ilharraka, se prend aussi en BN pour ivraie, iraka
"
H.
Cf. 1 ilar.
Eskuz athera olho, iraka, ilharka eta zalge guziak, eta besotraka kanporat aurthiki.
EskLAlm 1849, 17.
Belhar zarrak, hala nola ihia, othea, ilharka, ozkerrena eta bertze.
GAlm 1946, 26 (ap. DRA
).