hostotsu
(L, B ap. A; Ht VocGr 365, Dv, H; os- Urt V 390, Lar, Añ (G)).
Frondoso, que tiene muchas hojas.
"Frondoso"
, "hojoso" Lar y Añ.
Adardi ostotsuak.
Etxeg EE
1884a, 548.
Azia, ez aserrearena, baizik graziarena, beti ostotsua, sustrai usteldutik irtena izan arren.
EE 1885a, 553.
Euskalerriko mendi eder ostrotsu abetatik.
Ag Serm 496.
Mendi handiek gozatzen ere dauzkute begiak. Oihanez estaliak ikusten ditugu, ostotsu, gordin.
JE Ber 13s.
Zugatz ostotsuak (aritza, pagoa, lizarra, zumarra eta abar).
NekIr 61.
Lizarrak ostotsu diran tokian.
Ibiñ
Virgil
97.
Beti billatu oi ditute ur gardenak eta babes ostotsuak.
"Frondea"
.
Ib. 108.
Amaren abar ostotsuen itzalpean.
Ib. 83.
Bazter alai, ostotsu / ta zoragarria.
Olea 22.