(...)
X. Hidronimia en tierra de Pamplona [«Hidronimia en tierra de Pamplona», en Noticias del agua, núm. 6, Pamplona: Mancomunidad de Aguas de la Comarca de Pamplona, 1987, pp. 6-7] [...]
Todavía no hace 200 años, cuando en la Cuenca se hablaba vascuence, nadie podía sospechar que un día dejaría de hablarse esa lengua milenaria. Ni que los habitantes perderían la fe hasta el punto de no creer que Dios castigó al labrador de Iza enterrándolo en el pozo, o para no acudir a curarse con el rito sacramental del agua sanjuanera de Ororbia y Barañáin. Ni que esta tierra caminara hacia su desertización, porque llueve y nieva menos, porque los manantiales han sido tomados para abastecer pueblos, o porque se han secado y van las cequias secas, incapaces de mover molinos farineros, como ayer, ni hay bosques, zugarros ni zumeras, ni hay prados ni sotos ni askas o ganbelas para el ganado lanar ni mayor, ni eras salineras. ¡Si los abuelos levantaran la cabeza!
(...)
(...)
COM. LING.- Su elemento inicial parece ser ganbela 'pesebre' en altonavarro [AZK. DVEF]. El final podría ser un apócope de larre 'pastizal' 'prado no cercado', al igual que en el topónimo Capanalar documentado en Aldaba, perteneciente a la cendea de Iza [JIMENO JURÍO, J.M. OV-6, p. 48-49].
DESCR.- Referente a la loma que adquiere 813 m. de altura, situada entre ARTAKATA y ARRITZULEGIKO PRESA al SO y NE respectivamente.
(...)
(...)
OBS.- Probablemente de ganbela 'pesebre' y larre 'pastizal'. Cerca de este paraje se ubica un dolmen descubierto en 1980. Tiene un galgal o túmulo d e11 m de diámetro por 0,50 m de altur amáxima. En su centro se alzan 6 losas de arenisca formado un recinto que recuerda un polígono irregular. La losa más alta mide cerca de 2 m y todas ellas sobrepasan el metro de altura. La cámara forma un polígono irregular de 2,45 por 2,38 metros. Habría estado dedicado el monumento, según un vecino de Auritz, que lo había oído a su padre y a otros, al cuidado del ganado y sería en tiempos pasados un puesto para vigilar las infraccciones de parte del ganado del pueblo vecino de Zubieta, habiendo otros dos puestos para el mismo fin, uno más abajo del mismo monte y el tercero en lo alto de ganbelar. Otros no sabían tal cosa referente al dolmen, pero sí habían oído que fue utilizado para cazar lobos, con ayuda de perros (F. Ondarra. Nuevos monumentos megalíticos en Navarra. En PV, nº 165, 1982).
(...)
IÑ.TOP.SANTL - Toponomástica Histórica del Valle de Santesteban de Lerín (Regata del Ezkurra)
Laburdura: IÑ.TOP.SANTL
Egilea: IÑIGO ARIZTEGI, Andres
Titulua: Toponomástica Histórica del Valle de Santesteban de Lerín (Regata del Ezkurra)
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Nafarroako Gobernua
Tokia: Iruñea
Data: 1996
Erreferentzia:
Oharrak: Doktore tesiaren argitalpena.
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: dokumentazioa
JIM.ESTN - Estudios de toponimia navarra
Laburdura: JIM.ESTN
Egilea: JIMENO JURÍO, José María [Roldán Jimeno Aranguren & David Mariezkurrena Iturmendi]
Titulua: Estudios de toponimia navarra
Lan oharra:
Paratzailea: Roldán Jimeno Aranguren & David Mariezkurrena Iturmendi
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Pamiela
Tokia: Iruñea
Data: 2004
Erreferentzia:
Oharrak: Liburuak Jose Maria Jimeno Juríok idatzitako zenbait artikuluren bilduma da, hil ondoan berrargitaratua. ECO zerbitzuak eginiko migrazioa. Liburuaren orrialdea (edota ohar zenbakia) ematen da erreferentzia gisa, baina edozein kasutan ere kontsulta daiteke jatorrizko artikuluaren identifikazioa "testuingurua"n jaso baita.
Badago Patxi Salaberrik eta Roldán Jimenok paratutako edizio eguneratua: Obras Completas de José María Jimeno Jurío 40, Pamiela, 2012.
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: dokumentazioa
IÑ.TOP.SANTL.PR - Toponomástica Histórica del Valle de Santesteban de Lerín (Regata del Ezkurra)
Laburdura: IÑ.TOP.SANTL.PR
Egilea: IÑIGO ARIZTEGI, Andres
Titulua: Toponomástica Histórica del Valle de Santesteban de Lerín (Regata del Ezkurra)
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Doktore tesia (oraindik argitaratu gabea)
Tokia: Iruñea
Data: 1994
Erreferentzia:
Oharrak: Doktore tesia argitaratu aurretik zenbait autorek erabili zuten eta lan horretatik ateratako datuak agertarazi. 1996. urtean Nafarroako Gobernuak argitara eman eta behin-betiko bertsioa agertu zen (ikus 194 iturria: IÑ.TOP.SANTL).
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: hizkuntza azterketa
NA.TM - Nafarroako Toponimia eta Mapagintza
Laburdura: NA.TM
Egilea: JIMENO JURÍO, José María (zuz.)
Titulua: Nafarroako Toponimia eta Mapagintza
Lan oharra: 59 liburuki
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Nafarroako Gobernua & Trabajos Catastrales S.A.
Tokia: Iruñea
Data: 1992-1999
Erreferentzia:
Oharrak: Nafarroa. Toponimia eta Mapagintza: gazt. Toponimia y Cartografía de Navarra.
Erreferentzia gisa liburuki zenbakia ematen da aditzera eta apurka-apurka, orrialdea ere gaineratuz joango da.
Lan honen iruzkin kritikoa argitaratu zen in FLV, 64 (1993).
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: ofizialtzea
NA.TOF - Nafarroako Toponimia Ofiziala / Toponimia Oficial de Navarra
Laburdura: NA.TOF
Egilea: ZZ. AA.
Titulua: Nafarroako Toponimia Ofiziala / Toponimia Oficial de Navarra
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Nafarroako Gobernua
Tokia: Iruñea
Data: 2019tik
Erreferentzia:
Oharrak: 2019. urtetik datutegi osoa deskargarako eskaintzen da: https://gobiernoabierto.navarra.es/eu/open-data/datos/toponimia-oficial-navarra
Mota: datu baseak
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: dokumentazioa
Lege-oharra
Corpus onomastiko honetan, hirugarrenen lanen edukiak sartu dira, arloan ospea eta gaitasuna dutelako. Ondorio horretarako, behar diren baimenak eta lizentziak eskatu ditu Euskaltzaindiak, eta, horrenbestez, behar diren jabetza intelektualeko eskubideak eskuratu, oker edo hutsik ezean. Edukiren batek hirugarrenen eskubideak hausten dituela uste baduzu, eman iezaiozu berehala horren berri Euskaltzaindiari (honako helbide elektroniko honetara idatziz: info@euskaltzaindia.eus), beharrezko neurriak berehala har daitezen.