tutulutu
(L, AN, BN, S ap. A
; Hb, Dv),
tutuldu,
tutulatu.
"Rendre ou devenir lourd, endormi, somnolent"
Hb.
"S'âbetir, devenir pesant d'esprit"
Dv.
"Entontecerse, embobarse"
A.
Andres gaizoa hitzik erran gabe han zagon bere andrearen aintzinean, arrunt tutuldua.
GH 1933, 322.
Urguluak gaitu hola tutulaturik emeiten.
SoEg Herr
14-4-1966, 1.
TTUTTULUTU.
"Rendre ou devenir indolent, vaurien" Hb.