saretu
1.
(V, G, AN-5vill),
saratu (V-gip; -aa- V-gip)
Ref.:
A;
Iz
ArOñ
(sarátu);
Elexp Berg
.
"Abrirse o deshilarse el paño, de tal modo que sea difícil el zurcir" A. "Gastarse y agujerearse una ropa. Saráatu, saráaketan bada" Iz ArOñ. "(G-bet), volverse transparente una tela por desgaste" Zt (comunicación personal). "Izara orrek ziero saretuta dare eta botatzia onena" Elexp Berg. Cf. infra SARE-SARE EGIN, XARE-XARE EGIN.
Ez non nai billatutako zerrenda saretu ausikorrakin moldakaitzkiro arabatuak.
Izt C 6.
2.
(L, BN, S)
Ref.:
A;
Lh
.
Zurcir.
"Repriser, rentraire (linge, vêtements)"
Lh.
Marie [...] galtzerdi saretzen ari zen.
Barb Piar I 71.
Galtzerdiak saretzen (errepasatzen)?
Ldi Egan
1953 (1-4), 48.
3.
Enrejar.
Gela estuak eta burdin-ariz sareturiko leio-zirritu utsak.
TAg GaGo 81.
Leio saretuetaraño.
Ol Ez 41, 17 (BiblE saredun).
4.
Enredar.
Nortzuen arteko marroetan saretu al naute? Ene zoritxarreko!
Zait Sof 51.
5.
Tejer, entrecruzar(se).
Hasieran loditasunik gabeko lama besterik ez zirenak, lerro-azkorketan saretuak.
"Intercaladas"
.
MEIG
IX 126.
(en colab. con NEtx)
Zati ebakiak beren makoak saretzen dituzte.
"Entrecruzan"
.
Ib. 127 (en colab. con NEtx).
SARE-SARE EGIN.
"Jantzi edo arropari gagozkiola, gasta-gasta egin. Oaintxere galtza hoiek sare-sare inda dazkak, moteill!
"
ZestErret.
XARE-XARE EGIN.
Hacerse ralo, poco tupido. "Illea xare xare eginda dago (G-azp)" Gte Erd 164 (junto a ille argala, ille bakana, ille urria, etc., de otras zonas).