1.
(
L, BN, S ap. A
; Urt I 468,
Ht VocGr,
Lar,
Añ,
Lecl,
Arch VocGr,
VocBN
,
Dv (+ e-),
H (+ e-)),
hegatz (
S, R ap. A
; SP,
Deen II 120,
H (+ e-)).
Pluma.
v. luma, hegaki.
Tr. Documentado en autores septentrionales ya desde Leiçarraga; al Sur se encuentra en Araquistain y en Ibiñagabeitia. Es frecuente (sobre todo en los textos más antiguos) con el significado de 'pluma de escribir'. La única forma documentada es
(h)egats .
Hegaldun eta hegats gabeko marmutzak.
Dv Dial 30 (It, Ur e Ip luma).
Buruko apaindura dena hegats.
JE Bur 141.
Antzar hegatsa edo luma bezain xuri.
Lf GH
1924, 396.
Egatsak (lumak) iolasean igari ur-azalean.
Ibiñ
Virgil
77.
(G ap. A; Ht VocGr, Lar, Añ, H).
Pluma de escribir.
"Plume à écrire"
Ht VocGr 404.
Eztrauát tintaz eta hegatsez skribatu nahi.
Lç 3 Io 13 (He plumaz, TB, Ker, IBk, IBe lumaz, Dv lumez
).
Iauna hagoan iduki zazu ene hegatsa / Egin ohi tutzun legez uso eta belatxa.
EZ Man I 106.
Ene hegatsak konta ahal litzakeien baino gauza goragoak.
Harb 419.
Zorrotz bitza, gere Maisu andia, egatsak.
Aq Carta a Lar 26.
Bere hezurrez egin hegatsekin izkiribatzerat.
Hb Egia 63.
2.
(S), hegatz (BN, S; Lecl, Arch VocGr,
VocBN, Gèze, Dv, H),
egatx.
Ref.: A (egats, egatz); Giese CasaS 8; Gte Erd 180.
Tejado.
v. hegastegi.
Tr. Documentado al Norte desde mediados del s. XVII; al Sur lo emplea Orixe. La forma que predomina es hegatz .
Zu ene geriza, hegatza eta teillatua uriaren kontra.
SP Phil 122 (He 125 estalgia).
Auherkeriatik jiten dela hegatza zabaltzera.
AR 40.
Hegatzak edo teilatuak.
Prop 1902, 246.
Egatx-gaiñean.
Or Mi 143.
Landetxeetako egatzak.
Ib. 78.
Bazterretxe xuriak [...], bere hegats gorriekin.
Zub 102.
Etxe-arbel hegatzak.
Mde Pr 144.
3.
(AN, L, S; Dv, H),
hegatz (V-m, G-goi, BN),
egatx (AN-gip)
Ref.:
A (egats,
egatxa,
egatz);
Lh
.
Ala; aleta de pez.
"Aleta de peces"
A.
"
Egatxa (AN-gip), aletas abdominales"
Ib.
"
Hegatsa, antzara hegal sukhaldeko mahain-gain eta alkhi-gainen farrastatzekoa"
Alth in Lander RIEV 1911, 599.
"Aile d'oie servant à épousseter le pain au sortir du four"
Lh.
v. hegal.
Har ezazu arrain hori hegatsetarik.
Lg II 44.
Egatzak eta eskamak dituen guzia.
Ur Lev 11, 9 (Dv y Bibl hegalak, Ker egodun guztiak).
Al bezin laister egatzak jaso t'arrano abilla / zearka dator basorik-baso aterpe billa.
EA NereB 19 (ap. ELok
303
).
Hegatsetan dakar maitetasun bero.
"En sus alas"
.
Or BM 124.
Uretan egatx ta ezkatarik gabe bizi dan guzia.
Ol Lev 11, 12.
Mendiko txoriak, mendian egats biak.
EZBB II 61.
4.
(
BN-baig; H),
hegatz (
G-to, AN, B, BN; VocB
),
egatx (
Sal)
Ref.:
Bon;
A (egats, egatz);
A Apend (egatz);
Iz IzG (egatz)
.
"Vuelo de un tejado"
A.
"Alero o voladizo exterior de los tejados"
GoiBur
262.
"2 pordoias para egaza"
(1746).
Ib. 262.
v. hegal
(3).
Ithaxurak hegatsetarik zurrustan erortzen.
JE Bur 76.
Teilatua hegatzik gabe.
JE Ber 53.
"
Egatz, rafe, conclusión de la pared y principio del alero"
VocB
.
"
Egátza, la viga (sic) saliente del alero"
Iz Ulz.
5.
hegatz (G ap. A
)
"Ladera de montaña" A.
v. hegal
(2).
Mendi andi baten egatsean.
Arr GB 63.
6.
"
Hegatz (B, L-ain, R), ruedo de un vestido"
A.
v. hegal
(4).
7.
"Fanon ou barbe de baleine, servant à fabriquer des parapluies"
H.
HEGATSA EGIN.
Echar plumas.
Premia da [xitoei] hurbildanik jarraikitzea hegatsa egin dezaten arteo.
Dv Lab 290.
HEGATS-BIZKAR.
"La viga que forma la cumbre del tejado" Giese CasaS 8.
HEGATS-IRTEN.
Alero del tejado.
Arri-oin orrek etxe batzuen egats-urtenak artzen ebazan.
"Saledizos"
.
Or Tormes 33.
HEGATS-LATA.
"Listón de madera que [...] sirve para sujetar y alinear la primera y última fila de tejas en pendiente"
GoiBur
250.
"La egazlata ha de tener 13 codos y medio"
(1727).
Ib. 250.