esti
1.
(G, AN, L-ain, B),
ixti (AN, L, BN; Dv, H),
isti (L, BN)
Ref.:
A (esti, isti, ixti);
A Morf 731
.
(Interj.). "En arrière! en parlant aux bœufs" Dv. "Esti, ¡atrás! (se dice a los bueyes)" A. Cf. VocNav: "Esti, voz que se da a los bueyes de labor para que retrocedan (Guirguillano, Tierra Estella). Ezti id.". v. axti,
eurt, iso.
--Zenbat pekatu egin dituzu, Pello, amar? --Aida! --Aida? Ogei? --Esti! --Amalau? --Sooo!
EgutAr 14-6-1960 (ap. DRA
).
Batek aida ta besteak esti, orrela nola irabazi?
EZBB I 60.
2.
+ ixti. "Ixti gelditzea, se refuser à avancer" H.
[Astoa] gelditu zen hirur alditarañokoan gibelat ixti bezala, zer nahi makhilla kolpe eman ahal zioen arren.
He Phil 323 (SP 322 gibelatsu bezala).
Badator Yainkoek iragarritako nere biziaren amaia; dagoeneko engoitik esti itzultzerik eztago.
'Sin que haya escapatoria'
.
Zait Sof 147.
IXTIAN.
"Ixtian egotea: se retenir en arrière. Au fig. se tenir sur la réserve, ne s'avancer pas. Syn. eskibel egotea" H.
IXTI EGIN (Dv),
ISTI EGIN.
Retroceder.
Egiten da askotan isti / saltatzekotzat hobeki.
Gy 270 (cf. el mismo ej. en Dv: ixti).
Batek tira, isti bertzeak, horla direla hari / miru batek ikhusten du goietik gudu hori.Gy 66.
ESTI ERAGIN
(G ap. A; H). Hacer retroceder. "Rechazar, oponerse" A. v. estiarazi, estikatu.
[Nafarroako erregeari] arpegi emanik esti-eragitera etorri zan Gaztelako Errege On Alonso [...] Vitoriako ondoraño.
Izt C 285.
Iru aldiz eragin zioten esti alde artatik zetorren Franzes samaldari.
Ib. 390.
Persiarrak igerri ziotenean zertara zijoan [Antioko] gogor egin eta lotsa gorrian estieragin zioten.
Lard 339.
Ez genduela nork esti edo atzera eragiñik. [...] Trumoi arri atzera eragiteko ez gendukan bertuterik.
Sor Bar 47.
v. tbn. Zait Sof 134.