bortizgarri
1.
(Urt) .
(Sust.).
Cosa que fortalece, da fuerzas.
Zure gaitza arinki iasanen ahal duzu hark emanen derautzun bortitzgarriaz. SP Phil 464. Ezdadilla othoi gertha / Beraz ene kaltetan / Egungo ene banketa, / Baiñan salbamendutan. / Dadiñ ene fedearen / bethi borthitzgarria. Arg DevB 203.
2.
(Adj.).
Fortalecedor.
"Amynticus, miritziñ kontra phozoñ borthitzgárria
"
Urt II 71.