estonagarri
(H),
estonigarri,
estunagarri (S ap. Lrq
).
Sorprendente, asombroso.
"Étonnant"
H.
Estonagarri da, nula gizona seküla mündü huntan osoki alageratzen ahal den.
Mst I 21, 1 (SP miretstekoa, Ch espantagarri, Ip estonatzeko).
Ez da deus estonagarriagorik.
Iraultza 109.
Bainan ez da estonagarri primantzaz du prima hori.
Prot 69.
Oiñbitakotan komun da [...] / baiña laur atzetakotan guziz da estonigarri.
Gy 127.
Estonagarri da nola ez ditugun begiak idekitzen gauza horri.
Elsb Fram 80.