lausotsu
1.
(S ap. Lh
; H, Foix ap. Lh.),
lautsu (H).
"
Lautsua, qui a des taches, quelque taie aux yeux. [...]. Ce mot est contracté de lausotsua
"
H.
"Louche"
Lh.
v. lauso.
Bera zen gizon "itxuxi" bat, lautsua eta sudur zuta luze batez lurra miratuz, kurritzen zuena.
Larz GH
1959, 92.
2.
Nublado, turbio.
Umetasuneko egun lausotsuen ondorean maitetasunaren argi pozgarria.
Ag Kr 75.