lurtatu
1.
Enterrar.
"Han enterrado [...], lurtau dabe
"
(V-gip).
EAEL
375.
Kajatik atera ta lurtatu zuten Eliz berean.
Mb IArg II 301.
2.
(S ap. Lh, Lrq
).
Derrumbarse.
"S'effondrer, s'écrouler"
Lh.
"S'effondrer (se dit seulement de la terre)"
Lrq.
Etxia lürtatü denian, harrien gaxtuak falta.
Etch 304 (tbn. en ChantP 182 y Or Eus 281).