mamorro
mamorro.
Tr. Documentado en textos meridionales desde el s. XVIII. La forma mamorro se encuentra en Mendiburu, Aranburu-Bago, D. Aguirre, Azkue, Elizondo, Anabitarte y Zendoia. Hay mamorru en J. Barandiarán, mamurru en Urruzuno, mamarro en un texto de Euskalerriko Ipuinak y, junto a mamarru, en Otxolua.
1.
(V-m, G-nav, AN-gip-5vill; Aq 374 y 1035 (G)),
mamarro (V-ger-arr-oroz-gip; Añ (V), Zam Voc
),
mamorru,
mamurru (L-sar, B),
mamarrao (V-oroz),
mamor (H)
Ref.:
A (mamarro, mamorro, mamurru, mamarrao);
Ort Voc 140;
Iz UrrAnz (mamarro);
EAEL
96;
Izeta BHizt (mamurru);
Elexp Berg (mamarro)
.
Insecto, bicho. "Animalillos, los más pequeños de la tierra" Aq 374. "Bichos, sabandijas" Ib. 1035. "Gusano" Añ. "Insectos subterráneos cualesquiera" A. "Mamarrao, oruga" Ib. Cf. VocNav s.v. mamurro y mamurru. v. momorro.
Ar ta mamorro gaistoak.
Mb IArg II 320.
Euliak eta beste mamorroen batzuek.
Aran-Bago ManMed 218.
Errai-alozen erdian atximur egiten zion mamorro isill gaiztoa.
Ag G 141.
Baratzean bare ta bare-kurkuilo, mamorro ta zomorro, landare jaten ari dituk.
A Ardi 20.
Kriaturarik utsen eta ezerezen bat, lurreko mamurru bat.
Urruz ZeruA 39.
Erleak loreari eztiya ateratzen, ta zenbait mamorrok pozoi ilgarria.
Elizdo EEs
1929, 174.
Illunpe-zale diran mamorru ta basa-piztiak.
AEmil AndreM 20.
Ateraldi batean zapaldu egin zuan mamorro iguingarria.
Anab Poli 31.
Zer mamorro dira auek?
Zendoia 170.
2.
(V-m, G-azp-nav, AN-gip-5vill), mamarro (V-ger-arr-oroz-m-gip),
mamurru.
Ref.: A (mamorro, mamarro); Etxba Eib (mamarrua); ZestErret.
"El Bú, ser imaginario que asusta a los niños"
A.
"Coco, bú"
Ib.
"
Ixildu zaittez, mamarrua dator bestela!
"
Etxba Eib.
"
Mamarro, galtxagorri y otros nombres sirven para designar a un genio o genio minúsculos de figura humana"
JMB MitV 419.
Mamarroak artu ta bazkaria jan da gero Madrilgo zezenketara joan ei zirean.
AIr EuskIp 100 (que explica "mamarroa, mamurrua, genios diminutos que se llevan en un alfiletero").
mamur (G-goi ap. JMB At
).
"
Genio familiar de forma de insecto"
JMB At.
Cf. supra
(1).
3.
mamarro
(Vc ap. A),
mamarru.
"Baldragas" A.
Mamarru jantziriko mamarro bi areik beragana etorten ikustian.
"Mirando quei due mostacci contrafatti"
.
Otx 125.
"
Mamarro, [...] se usa también en tono insultante"
Ort Voc 140.
4.
"
Mamarru (G-to), elegante, peripuesto"
A.
5.
"
Mamarru (G-bet), marrajo"
A.
6.
mamurru.
Máscara, enmascarado.
Guztiok mamurru jazteko aiña traste atera eben.
Gerrika 291.