(
V-gip, G),
mardultu (
Dv (G),
H)
Ref.:
A;
Iz
ArOñ
(mardulketia)
.
Engordar, hacer(se) rollizo, robusto, grueso (sentidos prop. y fig.).
"El engordar, crecer, etc."
Iz
ArOñ
.
Tr. Documentado en textos occidentales del s. XX.
[Mariak] marduldu zuan [Jesus] Ejipton ta Nazareten.
Ag Serm 312.
Agian zure biotz-barruan / mardulduko da, gaur zure eskuan / daukazun sorta zimela.
Jaukol Biozk 3.
Uda yoan da. Marduldu zaizka mordoak / matsondoari.
Ldi BB 32.
Gizarte-laguntzaren dirutza marduldu dezaketen zenbait aberastasun-iturri.
EAEg 18-12-1936, 577.
Gizon eta erri arrapatzailleak marduldu eta gizendu egiten dira.
Vill Jaink 106.
Zure bularrak, zure gerria, zure gorputz osoa mardultzen ari da.
MAtx Gazt 37.
Orduan mastia edonun mardultzen da.
Ibiñ
Virgil
90.
Taldea mardultzen ari zan.
NEtx LBB 92.
Ez da Gipuzkoa egonean egon dagoen zerbait, ibili dabilena baizik, noiz edertzen eta noiz eskasten, noiz argaltzen eta noiz mardultzen.
MEIG IX 150.
Ereindako hazi ugaria hazten eta mardultzen ari dela ni lo nagoeino.
Ib. 100.
v. tbn. Erkiag Arran 175. Ol Deut 33, 14.
Hacerse firme.
Orain bizi geranok ere etxe aundi eder ontako biztanleak gera, Eliz baten beraren lagunak gera ta aiek bezela mardul nai bear genduke ta marduldu gaitezke.
Or JBDei
1919, 366.
Baso barrengo ardien / txiliñak barriro. / Marduldu zan oiartzuna. Gand Elorri 124.