melatu
1.
(
BN-mix ap. Lh
).
"1.º mûrir (pomme)"
; 2.
º confire (fruits, etc.)" Lh.
malatu (Foix) .
(Part. en función de adj.).
"Confit, malatü. Arhan malatia, phiko malatia
"
Foix.
Cf. VocNav: "Meláu, dícese del fruto resequido [...]. Llaman meladico al higo medio seco (Cáseda)". v. merlatu.
Egizue dekozionea piko melatuz arnoarekin batean.
Mong 591.
Iko melauak.
A BGuzur 115.
Mahats melatuz jorikako pudding tinki bat.
JE Ber 28.
Kamineteko ahan-malatiak nurk jan tü?
GaztAlm 1934, 112.
(ap. DRA)
Bihotza piko melatua bezala idortzen zaio.
Othoizlari 1962, 434.
2.
(
V-arr-gip, G-azp)
Ref.:
Iz ArOñ y Elexp Berg (melau); Gte Erd 175.
Empapar(se), calar(se). "Mojarse" Garate Cont RIEV 1935, 351. "Melauta gelditu giñan karreria ikusten" Elexp Berg. "Melauta dago (V-arr), melauta etorri da (V-arr), oillo melaua bezela etorri da (G-azp)" Gte Erd 175. v. bustipelatu, pelatu.
Ala biarrez, ondo melatuta, baña atara zan [ibaitik]
.
SM Zirik 135.
"Se utiliza, por poner un ejemplo, cuando se remojan unos pimientos rojos hasta que quedan completamente blandos (V-gip)"
A. Oregi (comunicación personal).
3.
(V-gip).
Emborracharse.
"
Aura domekero melauta ibiltzen da
"
Elexp Berg.
4.
(V-gip ap. Etxba Eib y Elexp Berg
) .
(Uso sust.).
"Se dice del remojón. Arrate egunian artu genduan melau ederra arrasalde erdixan eiñ eban zaparradiakin
"
Etxba Eib.
"
Kriston melatua artu giñuan Urbixatik Arantzazura bittartian
"
Elexp Berg.
MELA-MELA EGIN.
a)
(V-gip, G-azp), MELATU-MELATU EGIN (V-gip). Ref.: Etxba Eib; Elexp Berg;
ZestErret. Calar(se), empapar(se). "Melau melau eiñda eldu gara txabola batera, izan dan zaparradiagaz" Etxba Eib. "Mela-mela eindda etorri da umia eskolatik" Elexp Berg.
Jausi zan [...] masia eiten euazen askara. [...] atara eben irabolikaz mela-mela einda. SM Zirik 75.
b)
Emborracharse. "Illuntzeko zortziretarako mela-mela eindda zeuan" Elexp Berg.