mokorkatu
1.
(R-vid ap. A
).
Reunir.
"Amontonar"
A.
Faiten drela biltan edo mokorkatan karga pezatiuak.
Hual Mt 23, 4.
Olluak mokorkatu tion bikala bere txitxaxkuak magalen pean.
Ib. 23,37 (Samper, Echn biltzen).
2.
(Dv (-kh-)→A).
"Diviser, se diviser"
Dv.
3.
(Dv (-kh-)→A).
Hacerse terrones.
4.
Arreglar, poner en condiciones.
"Cuando una oveja pare en el monte y repliega [= 'arregla'] el caloyo sin la ayuda del pastor, se dice: ardiak ñor bage axuria mokorkatu du
"
Mdg 155.
5.
"(Sal), arreglarse. Mokhorkatu nun lan korrek egitera, me he arreglado para hacer esos trabajos"
A.
6.
"(V), dar culadas"
A.