mortero
1.
(V-gip, G-azp; SP, Urt IV 99 (-th-), Ht VocGr, Lecl, Arch VocGr, H),
morteru (Lcc),
mortera,
murtera (Gèze),
murte (S)
Ref.:
Lrq /mũrté/; Etxba Eib ; Elexp Berg; ZestErret
.
"
Morteroz egina, fait de mortier"
SP (que diferencia mortero "mortier à maçonner" de morteiru "mortier à piler").
"Mortier"
Ht VocGr 387, Arch VocGr y Gèze.
"Argamasa, mortero. Kariagaz eta ondar latzakin eiñdako morteruagaz jaso dabe ormia
"
Etxba Eib.
Eztuben eginen morterorik ur eztiz baizen eta kisu onez.
(1749).
SenperEus
38.
Lürrez edo morterez.
Egiat 205.
Adrilluen arteko morteroa txeatzen dute.
It Dial 31 (Ur y Dv mortero, Ip murtera).
Hots! khen zotek arruderi / mortero diabruzko hori: / bustiñ-basa ondikozkoa.
Gy 133.
Kisu eta mortero zariola.
Hb Egia 20.
Morteroa bustitzen du, harriak deslotzen elkharrenganik.
Arb Igand 46.
Arri, mortero ta olakaz etxia [egin]
.
Ag Serm 184.
Harri andana bat, mortero izpi batez elgarri lotuak.
JE Med 17.
Bi palotara morteroren han ezartzeko.
Zerb Azk 26.
Sua egiteko tokia, azpitik toki aundia. Baiña morterorik gabe, arri utsarekin.
BAyerbe 29.
Morteroa zer nuen? Buztina.
Etchebarne 83.
Morteroa egin da igotzen zuan bizkarrean.
JAzpiroz 59.
Bazterrak harginek kisu-morteroz berdinduak.
Larre ArtzainE 73.
2.
(V-gip ap. Elexp Berg
),
morteiru (BN-baig ap. A
; SP),
mortairu (R ap. A
).
Mortero, utensilio para moler.
"Almirez, mortero. Morteruan xeetu nittuan intxaurrak
"
Elexp Berg.
v. motrailu.
3.
(V-gip),
morteru.
Mortero (arma de fuego).
"
Morterua sartu jakuen teillatuan
"
Elexp Berg.
Mortero deritzan gerrako arraz-modu bat.
Mb IArg I 255.
Mortero edo kañoi burrunda bat.
Ugalde Iltz 17.
Ango kañoi, mortero, ametralladora.
Salav 81.
Morteroak buruaren erdian jo ziola esan zidaten.
AZink 84.
Nire destinue morteru baten ardurea izan zan.
Gerrika 47.