mula
1.
(V-och-gip, G-goi-azp, AN-gip-5vill-egüés-ilzarb-olza, Ae, Sal, R; VocBN , Dv, H)
Ref.:
Bon-Ond 143;
VocPir
409;
EAEL
419;
Elexp Berg
.
Mula.
v. MANDO-MULA.
Muletan dijoaz.
(1833).
CartAnd
376.
Mula, asto, zaldiak oihanetan zauden.
Gy 144.
Bi mula zoazen soiñez-soiñ bidean.
Ib. 8.
Mula bat, hiru zaldi beren pildekin, pixtola pare bat, sabre bat, [...] largabista bat eta hamalau untza urre.
GH 1971, 156.
Mula zarren batekin egindako txorizoakin.
TxGarm BordaB 52.
v. tbn. Arr GB 112. AB AmaE 235. Ox 97.
2.
(Ref. despectivamente a mujeres).
Geronan ezkondua zeguela mula batekin; da esatia, emakume basto kriantzik gabeko batekin.
Iraola 56.
--Badakizute mulak, zer egin ziran batian [eskolan] ? --Zein mula? --Maestrak.
Ib. 101.
A, karruina mula / bugresa debria, / ehuna erraiten ahal / gaiza hala zela?
PierKat 57.