soinatu
soinatu.
Tr. La forma sonatu se documenta en la tradición suletina.
1.
sonatu (Sal, S; Gèze)
Ref.:
Lrq;
ZarHizt
.
(Aux. trans. e intrans.).
Sonar.
"Sonner"
Lrq.
"
Musikara sonatu da dantzatzeko
"
ZarHizt.
v. soinutu
(2)
; cf. sonatu.
Abertitürik dirate hamabi zeiñü kolpüz, emanen beitütie hil zeiñiak üsatü bezala sonatü direnetik landan berhala.
Mercy 35.
Ezkilak burdinaren golpearekin soñatzen duela .
FamInst
932.
Zoko gartaik soñatzen zue faleak.
(209)
'Sonaba el cencerro'
.
LE-Ir.
[Azken jüdizionian] tronpeta batez [sic] ozenki, / sonatüren dü tristeki, / zoin oroz beita enzünen / eta hanbat date ozen.
UskLiB 218.
Gerla handi bat da phiztü, / tronpetek die sonatü.
UNLilia 10.
v. tbn.
GoldSerm 216. Balad 75.
2.
(AN-ulz-erro),
sonatu
(Sal).
Ref.: A Apend; Iz Ulz; ZarHizt.
Tocar, hacer sonar (un instrumento, las campanas...).
"
Eskila soinatu, tocar la campana"
A Apend.
.
"
Txistúe soñétu, tocar el txistu"
Iz Ulz.
.
"
Karriketarik festetan joaten dra kori sonatzen [...]. Orai ez die sonatzen ez txintxa andia, ez txikina, batre
"
ZarHizt.
Aitzen denean sue dela itxeren batean, soñetzen dire ezkillek.
Luzuriaga 156.
Aingeruek soñatzenzióte musika zerúkoa.
LE Bail 221.
Ondórean soñatukodú aingiruak tronpetagúra aitukodéna zeruán.
LE Doc 190.
Ezkilak anitz soña, ta guti erreza.
'Mucho se toca la campana (por los muertos) y poco se reza'
.
(274)
LE-Ir.
Está motiborik gabe soñátzea txintxa ta ezkila ordugártan.
LE (
in
BOEanm 805
).
Tronpeta sona Renautek.
Xarlem 356 (v. tbn. 379).
Non saltzen xu elizetako gauza andi, tutu luze batzurekin, gizon batek eskuak arat eta unat erabiliz ooooij ooooij sonatzen xuna?
A Aezk 206 (imitando, no del todo fielmente, el habla salacenca).
"
Meza soinatu, tocar a misa (AN-erro)"
A Apend.
Meza sonatu du eta oraño aldatu bage nago.
ZMoso 61.