(
S ap. Lrq
; Gèze,
Dv,
H),
trahitu (
L, BN, S ap. Lh
; Urt II 247,
H),
traitu (
S ap. Lh
; VocBN
,
H,
Foix ap.
Lh (s.v. traditu).).
Traicionar.
Nork ezarten baitu enekin eskua trenpatzeko platean, hark tradituren nau.
Lç Mt 26, 23 (He, Ip traditu, TB, SalabBN trahitu; Dv, Ur, Ol, Leon, Ker, IBk saldu
).
Zoiñek gizonaren semia tradituko baitu.
Tt Onsa 87.
Zeiña tradituko baita eta largatuko heriotzerat zuentzat.
Ch IV tí.
Ni trahituren nauena.
Lg II 257.
Dirutan bere Jauna eta Jabea traditu zuen.
Brtc 110.
Etzüntiedan traditü / ez eta ere pensatü.
Xarlem 1353.
Bena semik ni traditü.
Etch 240.
Jesus traditua Judasen musuaz.
Dv LEd 3.
Nausia trahitu, saldu zuenean.
HU Zez 200.
Traditzen beitütü [debriak] / bekhokereki.
UNLilia 16.
Abertzaletasuna traditu eta ukhatu nahi dudala.
Mde Pr 64.
v. tbn.
CatLav 391 (V 188). UskLiB 55. CatS 26. Trahitu: He Io 12, 4. CatLan 43. Hb in BOEl 56.
(Fig.).
Ezen hainitz bere kaltetan geroko begira egoiteak traditu du.
Harb 134s.